Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 77. »Ärans törneväg» - 78. Judflickan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väder och vind, vara en makt mot elementen: Robert
Fulton heter han, som tror sig kunna åstadkomma detta.
Fartyget börjar sin färd; plötsligt stannar det — hopen skrattar,
hvisslar och skränar, hans egen fader skränar med: Högmod!
Galenskap! Välförtjent lön! Inom lås och bom bör det galna
hufvudet! — Då bräckes en liten spik, som för ett ögonblick
stannade maskinen, hjulen vrida sig omkring, skoflarna stöta
undan vattnets motstånd, fartyget seglar — —! Ångans
skottspole förvandlar timmar till minuter mellan verldens länder.
Menniskoslägte! Fattar du saligheten i en sådan
medvetandets minut, detta andens fattande af sin sändning,
ögonblicket, då all sönderrifning från ärans törneväg — till och
med den genom eget förvållande — upplöser sig i läkedom,
helsa, kraft och klarhet, då disharmonien blir harmoni och
menniskorna se uppenbarelsen af Guds nåd, visad en enskild
och af honom bragt till dem alla?
Ärans törneväg visar sig då som en gloria omkring jorden;
lycksaligt att varda utkorad till vandrare här och utan
förtjenst få en plats bland byggmästarne af bron mellan
menniskoslägtet och Gud!
På väldiga vingar sväfvar historiens ande genom tiderna
och visar — till mod och förtröstan, till tankeväckande
mildhet — i lysande bilder på nattsvart grund ärans törneväg,
hvilken icke som i sagan slutar i glans och glädje här på
jorden, utan pekar hän öfver henne in i tid och evighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
