Sagor och berättelser / Del 1 / 533 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 79. Buteljhalsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att ha mist din nedre del, att blott ha hals och mun, och det
med kork i, såsom jag, så sjönge du inte. Men det är då väl,
att någon är nöjd! Jag har ingen orsak att sjunga, och jag
kan det inte heller; det kunde jag, då jag var en hel butelj
och man gned mig med en kork; jag kallades den riktiga
lärkan, den stora lärkan; — och sedan då jag var med
buntmakarens i skogen och dottern blef förlofvad — ja, det kommer
jag i håg, som om det varit i går! Jag har upplefvat mycket,
när jag tänker efter; jag har varit i eld och vatten, nere i
den svarta jorden och högre upp än de flesta, och nu sväfvar
jag utanför fågelburen i luft och solsken; det kunde nog löna
mödan att höra min historia, men jag berättar den inte högt,
ty jag kan inte.

Hon hade just nu med nate prydt buren.

Och så berättade den inom sig eller tänkte inom sig sjelf
sin historia; den var märklig nog, och den lilla fågeln sjöng
muntert sin visa, och nere på gatan åkte man och gick man;
hvar och en tänkte på sitt eller tänkte alldeles icke, men det
gjorde buteljhalsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>