Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 80. De vises sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som var gjord, och skulle komma att göras, men icke heller
mera, ty det fins en gräns för allt. Den vise konung Salomo
var endast hälften så klok, och han var likväl mycket klok;
han herskade öfver naturkrafterna, öfver mäktiga andar, ja,
Döden sjelf måste hvarje morgon bringa honom bud och lista
öfver hvilka som den dagen skulle dö; men konung Salomo
sjelf måste också dö, och det var denna tanke, som ofta
underbart lifligt uppfylde Granskaren, den mäktige herrn på
slottet i solens träd. Äfven han, huru högt han än i visdom
stod öfver menniskorna, skulle en gång dö, visste han; hans
barn skulle äfven dö; likt skogens löf skulle de vissna och
blifva stoft. Menniskoslägten såg han blåsas bort som bladen
på trädet och nya komma i stället; men bladen, som föllo,
växte aldrig upp igen, de öfvergingo till stoft, till andra
växtdelar. Hvad skedde med menniskorna, då dödens engel kom?
Hvad var det att dö? Kroppen gick till upplösning, och själen
— ja, hvad var hon? Hvad blef det af henne? Hvart gick hon?
 |
| Jag rider ut i den vida verlden, sade den äldste. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
