Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 80. De vises sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och så gick hon ut i den vimlande, bullrande, underliga
verlden, och hvart hon kom, blef himmeln solskensklar; hon
kunde känna dess varma strålar, regnbågen spände sig från det
svarta molnet öfver den blå luften; hon hörde fåglarnas sång;
hon kände doften af orange- och äplelundarna så stark, att hon
tyckte sig kunna smaka den. Milda toner och ljuflig sång nådde
hennes öra, men äfven tjut och skrik; i sällsam strid med
hvarandra ljödo tankar och omdömen. Inuti hjertats gömslen ljödo
hjerteklangen och tankeklangen från menniskorna. Det brusade
i kör:
»Vårt jordlif är blott regn och rusk,
en natt, hvari vi gråta.»
»Vårt jordlif är ett rosenträd
med solsken och med glädje.»
»En hvar blott tänker på sig sjelf,
den sanning är oss gifven.»
»Af kärlek går en mäktig ström
igenom jordelifvet.»
»Det hela här är mycket smått,
allt har en afvigsida.»
»Det sker så mycket stort och godt,
som verlden knapt får veta.»
»Gör narr af allt, allting bele,
tjut med i ulfvalåten!»
»Bygg på dig sjelf, håll fast vid Gud,
ske så hans vilja, amen!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
