Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
»Eljest ’kan jag icke finna, det R. i fråga om satisfactio och dess
till-lämpning såsom justificatio1) har drivit någon annan lära än den, som
synes mig ha varit de första christnas och en Augustini och Luthers och
Reformatorernas, ja, äfven rättsinniga Katholikers, t. ex. Martin Boos’.
— Huru M. är i stånd att så tyda aposteln Pauli skrifter, att der icke
läres uttryckligt och allt igenom en satisfactio vicaria, är hvad jag och
tusende med mig icke kunna begripa. Men hade Pauli predikan icke
varit något annat än ett uppkok af den hvarken för Judar eller
hedningar nya läran om rättfärdighet af lagens gerningar, ej skulle det
Evangelium, han då förkunnade, hafva varit, hvad han betygar att det var:
»Judomen en förargelse och Grekomen en galenskap»").
1) Rättfärdiggörelse.
") Ett stöd för sin övertygelse i fråga om försonings- och
rättfär-diggörelseläran fann Arbman däri, att han hade på sin sida de fromma
män, som ivrat för ett praktiskt kristendomsliv. »Gif akt», säger han i
det ovan anförda brevet, »uppå den omständigheten, att dessa, som
drifvit de mot satisfactio och justificatio stridande läror, de ha’fva varit
theoriernas män, icke sådana, som Herren brukat, genom deras
verksamhet i lifstiden och efter döden genom deras skrifter, till medel för
många, många menniskors omvändelse från mörkret till ljuset, från
satans makt till Gud. Dessa sednare, de, hvilka den käre Herren
behagat som mest dertill begagna, si, de drefvo läran om Christus för oss till
rättfärdighet utan förskyllan, först och just derigenom till helgelse. En
Arndt, en Spener och i allmänhet de s. k. pietistiska, ide ifrade särskildt
för lif, lif i tron, helgelse, och mången har, huru rättvist må lemnas
derhän (måhända stundom icke helt orättvist, ville jag säga) beskyllt dem
för att hafva framhållit Christum uti oss på ett sätt, som endels
bortskymde Christum för oss. Men aldrig dristade de eller ville de förneka
satisfactio vicaria eller justificatio gratuita; och genom dem har
Herren verkat till godo för själar. — Hvad skola vi säga om denna
företeelse, då vi tänka på mästarens lärdom: »af deras frukt skolen I känna
dem»?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
