Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jägare, anförd af kapiten Aminoff, samt en
bataljon Tavastehus regemente, under
öfverste-löjtnant Wetterhoffs befäl, att framrycka öfver en
äng, der bataljonerne stodo, och intaga en by
på andra sidan, hvilken var besatt af fienden.
Aminoff, som insåg huru vådlig denna rörelse
skulle blifva, sade då till den general-adjutant,
hvifken meddelat ordern: ”kom med och se att
vi göra vår skyldighet; ty då vi en gång
erhållit befallning att angripa, gå vi icke utan
order tillbaka, om ock hvar man skulle blifva på
stället!” Adjutanten följde med; anfallet
verkställdes med all möjlig tapperhet, och flera
gårdar voro redan rensade från fiender; men deras
styrka var här så öfverlägsen, och skogen
deromkring öfver allt besatt med infanteri och
jägare, så att den mest mördande eld man
någonsin kan föreställa sig mötte våra, både ifrån
byn och isynnerhet ifrån skogen; och
adjutanten fann sig föranlåten att befalla begge
bataljonerna att återvända. Jag hörde officerare,
hvilka förut varit med i ganska heta strider,
yttra, att det kulregn som här mötte dem, var
så tätt, att de icke kunde begripa huru en enda
man kunnat komma derifrån tillbaka. Här blef
ock vår förlust på denna dag den betydligaste.
Bland många andra erhöll äfven öfverste-löjtnant
Wetterhoff en blessyr, hvilken, af honom
vanvårdad, kanhända lade denne tappre och
förtjente man i grafven. Träffningen påstod denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>