Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvar var den?
Den hade hoppat i sopfjerdingen, och der
låg allt slags skräp: kålstockar, fiskben och
grus, som var nerfallet från takrännan.
”Nu,” sade snurran, ”ligger jag just vackert
till. ”Här kan förgyllningen gå af mig.
Och hvad är det för ena prackare, jag har
kommit ibland!” Och så skafde han emot en
lång kålstock, som var skalad alltför nära; och
mot ett underligt, rundt ting, hvilket såg ut
som ett äpple. Men det var icke något äpple,
utan det var en gammal boll, som i flera
år hade legat uppe i takrännan och som
vattnet hade sugit igenom.
”Gud ske lof, att der kommer ändå en af
ens likar, som man kan tala med,” sade bollen
och betraktade den förgyldta snurran. ”Jag
är egenteligen af saffian och sydd af
fruntimmers-händer och har en kork till hjerta;
men det skulle ingen kunna se på mig. Jag
var nära till att hålla bröllop med en svala;
men så föll jag i takrännan, och der har jag
legat i fem år och blifvit blött. Det är en
lång tid, må ni tro, då man är flicka.”
Men snurran sade ingenting. Han tänkte
på sin gamla käresta och ju mer han hörde,
desto klarare blef det honom att det var
hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
