Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
väldet öfver sig sjelf och bugade djupt för det försam-
lade herrskapet.
— Förmodligen magister Berglund? — sade baro-
nen nedlåtande.
— Ja, herr baron, – svarade den unge grefven
utan spar af förlägenhet, — här är ett bref frän profes-
sor Ström, hvilket legitimerar mig.
— Det behöfs också, — förmenade baronen, — ty,
jag måste tillstå att den förut af professorn lemnade
beskrifningen gifvit mig en annan föreställning om er
person.
— Herr baron! — afbröt honom Fredrik.
— Var lugn, herr magister, olikheten är just icke
till er nackdel.
Den gamle herrn såvälsom hans fru och dotter
voro i hög grad förvånade öfver att i den förmente
gamle studenten finna en elegant verldsman. De hade
väntat en tafatt,’ måhända till och med något rå karl
och nu måste de inom sig medgifva att de alls icke
behöfde hysa någon fruktan för att denne gentle-
man icke förstod sig på att hålla på sked, knif och
gaffel.
Baronen genomögnade brefvet.
— Min gamle lärare, professorn, skrifver att ni
är en man med ganska goda kunskaper, ehuru ni ännu
ej afslutat edra studier, och att han är öfvertygad om
att ni skall göra ert bästa för att bibringa min son
vetandets grunder. Det gör jag också räkning på, min
herre !
— Det kan ni göra, herr baron ! — svarade Fredrik
och lade handen på, hjertat.
Härvid fästes ovilkorligen de närvarandes upp-
märksamhet vid en blixtrande diamant i en ring på
lillfingret. Ringen var påtagligen värd åtskilliga gån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
