Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
— Nej, — svarade den unga flickan och slog ned
ögonen.
— I så fall ber grefve Blomkrona om äran att
få valsa med dig, — fortfor Augusta och då grefven
tillkastade henne en lätt förebrående blick skyndade
hon att tillägga: — Jag blir så mycket mindre ond
öfver att ni mankerar mig, herr grefve, som jag under
alla omständigheter varit nödsakad till att mankera
er, ty jag erinrar mig nu att jag var uppbjuden till
valsen innan ni gjorde mig den äran att engagera mig.
Men som jag omöjligen kan dansa med två, så är
jag nödsakad till att låta den förstkomnes rätt göra sig
gällande.
Hon förde sin täcka mun helt upp till grefvens öra
och hviskade så tyst, att han mera anade än förnam
orden :
— Det är ett barmhertighetsverk, herr grefve, gör
det för min skull.
Den förtrogna åtbörden, den hviskande tonen
smickrade grefven, han tillkastade sin dam en blick,
som vittnade om att han nu ansåg sig hafva rätt att
hoppas allt, bugade derefter med en verldsmans ledig-
het och elegans för den unga blonda fröknen och frå-
gade artigt:
— Får jag hafva äran valsa med fröken (fädd
creutz?
Majorsdottern svarade rodnande ja; hon var för-
tjust öfver att få dansa med gardeslöjtnanten och till-
kastade sina bekanta, hvilka hon viste gerna skulle
vilja vara i hennes ställe, en triumferande blick.
Musiken spelade snart upp och hon följde sin
dansör.
* *
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
