- Project Runeberg -  Bland hederligt folk /
86

(1889) [MARC] Author: Janne Damm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86
Under det han, försjunken i sina dystra drömmar
och tankar, vandrade i den stora, parkliknande träd-
gården, såg han plötsligen genom den täta häcken
kring ett lusthus en skymt af hennes ljusa klädning.
Han närmade sig för att vexla några ord med henne,
hans oroligt klappande hjerta sade honom att en vigtig
stund i hans lif var förestående. Hans själsrörelse
var så häftig, att han en stund måste stå stilla för
att med handen hårdt tryckt mot bröstet söka åter-
vinna sin sjelfbeherskning. Och det lyckades honom,
såsom det ju alltid lyckas den bildade, viljestarke
mannen.
Han styrde kosan till ingången af lusthuset, men
den första blick han kastade in i detta liksom fast-
naglade honom på stället. På den gröna, sammets-
lena gräsbänken till hälften satt, till hälften låg den
älskade, de små, af klädningen icke skylda fotterna
hängde ned mot marken, ena armen likaså, under det
den andra hvilade under det täcka hufvudet. Ögon-
locken voro tillslutna och deras länga hår bildade en
frans af oförliknelig skönhet.
Sof hon?
Det var tydligt att hon ville att han skulle tro
det, men den vågande barmen, sprittningarna i den
nedhängande armen och kindernas hastigt vexlande
färg förrådde nogsamt att hennes sömn endast var
låtsad och Fredrik kände inom sig en ljuf tillfreds-
ställelse, ty denna låtsade sömn var bevis på att
hon fruktade för att vara samman mellan fyra ögon
med honc n, fruktade för att han skulle uttala de
känslor, som sjödo i hans inre och att hon icke
skulle hafva kraft till att afvisa honom om han
vågade en kärleksförklaring. De slutna ögonlocken,
de ömsom hleka, ömsom purpurröda kinderna, hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:22:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hederfolk/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free