Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
— Hvad man gör orätt när man kallar Skåne
ett fult land! — sade baronen under det lians tjusta
blickar hvilade på Ringsjöns skogbekransade yta. —
Jag tror att man får leta länge efter vackrare tafla i
sjelfva det för sin skönhet beprisade Södermanland.
De båda damerna medgåfvo att han hade rätt.
Naturligtvis vändes snart samtalet på livad de
föregående afton hört om Calle Berglund, familjens
förre informator, hvilken af gästgifvaren blifvit skildrad
såsom en helt annan person än den de lärt känna.
— Hm, — sade plötsligen baronen och såg funder-
sam ut, — när jag tänker efter, så erinrar jag mig att
professor Ström, som rekommenderat den gamle öfver-
liggaren åt mig, beskrifvit honom alldeles sådan som
gästgifvaren påstår honom vara. Detta går öfver mitt
förstånd och hänger näppeligen rätt samman.
De båda damerna instämde. Det kunde icke hänga
rätt samman.
Under det de ännu grubblade öfver på hvad sätt
de skulle kunna lösa gåtan, fingo de plötsligen vid
en krökning af vägen se en ryttare komma dem till
mötes.
Augusta utstötte ett rop af öfverraskning.
Kärlekens ögon äro de skarpaste.
— Herr Berglund! — utropade hon.
- Ja, du har rätt, — svarade fadern muntert, —
nu få vi nog upplösning på gåtan.
Vagnskuren var nedfäld, så att vagnen var öppen.
Kusk och betjent sutto på kuskbocken. Den först-
nämnde gladde sig öfver de präktiga hästarna och tog
med äktji kuskvana alla afgrundens magter till vittne
på att de voro de bästa skjutskampar, som någonsin
spänts för vagn.
Deri hade han nog rätt.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
