Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Hans ansigte antog ett grubblande, för den glade
hofkavaljeren högst ovanligt uttryck. Under det han,
försjunken i tankar, ämnade för en stund draga sig
tillbaka till ett af sidorummen, spratt han plötsligen
till vid beröringen af en hand, som lädes pä hans axel.
Han vände sig om och stod ansigte mot ansigte med
konungen, hans värd.
— Min bäste grefve, — sade kung Oskar under
det hans ögon med välbehag hvilade pä den unge
gardesofficerns behagliga gestalt, — det ser nästan ut
som om ni ämnade draga er tillbaka frän dansen; törs
man fråga af hvad anledning?
— Ers majestät! — stammade grefven något för-
lägen.
Han viste att konungens skarpa blickar trängde
ned i djupet af menniskohjertat.
— Om jag ej allt för mycket misstager mig, -
fortfor kungen och hans intelligenta drag lifvades af
ett lätt leende, — så ha krigiska tankar uppstigit i
min unge krigares hjerna.
Vi lefva ju i djupaste fred, ers majestät! —
svarade grefven med samma lätta ton som den, hvari
kungen uttryckt sig.
— Det är sant, - fortfor kungen, — men det
gifves många slags krig, min vän. En officer blir icke
alltid i tillfälle till att storma en fiendtlig fästning,
men midt i djupaste yttre fred finnes det inomlands
fästningar, som, allt efter deras olika egenskaper, må-
ste tagas med storm eller underkastas en långvarig
belägring.
— Huru får jag tyda ers majestäts ord?
— Att ni häller på att långsamt belägra en fäst-
ning, hvars herre ni redan varit om ni stormat den.
— Ers majestät!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
