Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mm !-<eaMiL%MKråiSifpm^iiv,mr-..-
169
gjort för sina vänner och för att för alltid taga afsked
med det glada studentlifvet.
Han kände på morgonen behof af att inandas frisk
luft och som det flägtade något mera på Allhelgona-
backen än på Lundagård, så hade han begifvit sig dit.
Sa förde slumpen, på hvilken båda byggt sitt
hopp, de älskande samman.
Han satt grubblande på en ’bänk pä den högsta
afsatsen, dock utan att njuta af det framför honom
liggande härliga landskapet: den rika skånska slätten
med dess böljande sädesmarker, dess otaliga, merän-
dels med planteringar omgifna bondgårdar och en och
annan ståtlig herrgård. Hans tankar voro rigtade inåt.
Han drömde sig tillbaka i Södermanland, han genom-
ledde i tankarna de små komedier han spelat med sin
principals familj och lian log inom sig vid minnet af
att han tagit Augusta från den stolte grefve Blom-
krona och trots dennes omilda uppsyn fört henne i
valsens ringar.
— Nu skall jag på allvar taga henne ifrån honom!
— ljöd kärlekens stämma i hans bröst och omedvetet
gled öfver hans läppar ordet: — Augusta!
— Här! — hviskade en svag stämma och utan
att någon af dem rätt viste huru det tillgått lågo de
i hvarandras armar.
Fredrik hemtade sig först:
— Min fröken! — stammade han. — Ni här !
Förlåt mig!
Augusta skälfde som björkens af stormen skakade
krona. Hon förmådde ej framföra ett ord, men lät
fortfarande sitt liufvud hvila mot hans bröst.
Hans öga och hans hjerta jublade. Nu var han viss
på att hon älskade honom, älskade honom för hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
