Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
— Herr magister, om jag icke förut fattat så- stor
tillgifvenhet och aktning för er, så . . . sä . . .
— Skulle ni visa mig dörrn, icke sant?
— Hm, det kunde nog hända, — svarade baronen
muntert. — Men låtom oss upphöra med detta barns-
liga prat. Har ni ätit frukost? Maten står ännu på
bordet.
Han gjorde en otålig åtbörd och ville aflägsna sig.
- Hör mig, herr baron! — sade den unge mannen
och fattade hans hand. — Skänk mig blott några få
minuters uppmärksamhet.
— Är ni då en förtrollad prins?
— Icke prins och icke förtrollad, men en förklädd
grefve, fideikommissarie och mångmillionär.
Baronen ryckte på axlarna. Hade den gode ma-
gistern en skruf lös? Han kunde ej tro annat.
— Min bäste magister Berglund! — utbrast han.
– Mitt namn är icke Berglund och jag är icke
magister, — sade den förklädde grefven och hans ton
och hållning gjorde ovilkorligen ett imponerande in-
tryck på den gamle baronen. — Mitt rätta namn är
Fredrik Hagsköld, innehafvare af Kronborg med flere
fideikommisser, ryttmästare på ett skånskt kavalleri-
regemente, härstammande från en ätt, hvars anor gå
så långt tillbaka i hedenhös, att det numera är all-
deles omöjligt att upptäcka hvarifrån den från början
härstammar eller hvarföre den fått sitt sköldemärke.
Jag lånte en gammal students namn för att se hvad
menniskovärde jag hade och till min utomordentliga
glädje fann jag en aristokratisk ungmö, som älskade
mig för min egen skull och som, ehuru den mest
lysande samhällsställning erbjöds henne, ville dela min
anspråkslösa lott som kyrkoherde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
