Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Gudarne i allmänhet - Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DS ID), -hvater (Gudvater DS DI), -lever (Gudlems DS ni;
jfr Gudlams V), -lögh (kuj&lauk L. 1291), -lögher
(Gudlo-ghus DS V), -mar (Gudmarus DS II, 683), -munder (vanligt),
-niuter (ku/miutr L. 1068 enligt Bugge, Forsaringen 37),
-riker (Gudriccus DS Ht), -run (kuj&run L. 874), -sten
(Gudst a nus DS m), -særker (Gudsercus DS IV), -ulver (Gudhul-
phus DS III), -var (knivar, kvinnon., L. 1393), -vi (Gudvia
DS IV), -örn (ku/mrn L. 1134). *) — Enligt Munch a. a. 86
skulle dylika namn kunna sammanhänga med det isl. fem. gupr,
gunnr strid. På nord. ståndpunkt är det dock eljest blott
framför r, som n i ljudförbindelsen np plägar bortfalla, hvadan,
med undantag för de namn, hvilkas sista led börjar med r,
detta antagande synes mindre sannolikt. I några fall skulle
emellertid möjligen efterbildning af ags. namn på Gud- (strid)
vara- tänkbar. — öfverhufvud äro dessa namn, ehuru säkert i
allmänhet bildade under heden tid, här af mera underordnadt
«
intresse, då gup ej är något uteslutande hedniskt ord.
Äfven i ortnamn förekommer gud-. Det ligger här
närmast att tänka på sammansättning med ordet gup; men det
är vanligen svårt att afgöra, om dessa namn ej äro från
kristen tid. Af hedniskt ursprung äro sannolikt Gudzio SEP
(1399), nu Gusjö, Fläckebo, Wml., Gusjön eller Gudsken(?),
Transtrand, Dal. (DFÅ), Gudwijka, Grangärde, Dal. (D. Dal.),
Gudsiös, Sm., DS III (afskr.) samt Gudsjö, Högby, öl.; sjöar
uppkallade efter hedniska gudar förekomma, såsom af det
följande synes, flerestädes. Här må ock nämnas Gullmarsfjorden,
Bohusl., som i Sverres saga omtalas under formen Goðmarr.
— Gudhem i Vg., enligt VGL fordom ett af Upsala öds gods,
efter hvilket ett härad uppkallats, har kanske sitt namn från
heden tid; klostret byggdes möjligen på platsen för ett
gammalt hedniskt tempel, måhända detsamma, på hvilket
Joms-vikinga saga syftar med sin troligen öfverdrifna, men väl ej
alldeles grundlösa berättelse om det mest ansedda gudahofvet
i Gautland vid namn Goðheimr, med 100 gudabilder.
I åtskilliga ortn. ingår formen gupa-. Det kan sättas i
fråga, huruvida man häri bör se gen. pl. af gup eller gen. af
ett härur bildadt gupi, vare sig det nyss behandlade nomen
*) Flere ex. skullo i allmänhet för hvaxje namn kunna anföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>