Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Gudarne i allmänhet - Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
propr. eller ett appellai, som motsvarar det isl. godi och det
pä da.runstenar förekommande ka^i; i dessa senare fall skulle
dylika ortn. endast medelbart innehålla gup. Det förra anser
jag vara fallet i Älgudavi DS I, 460 (1272) m. m. (skrifvet
Algothawi, Algudhavi, Algudhui DS V; alla dessa former frän
1345), nu Alguvi, K aga, ög. Likaså i Alguthœ os Vald.
Jor-deb. s. 60, gräns mellan Tönnersjö här. i Hall. och Sm.*) —
Däremot kan jag ej afgöra förhällandet i Gudhaby DS III
(1323), Värmdö, Upl.; Gudastom D. Dal., nu Qunsta,
Rom-fertuna, Vml.; Gupabodhom DS V (1346), i den forna
Ighulsiyd s. Vg.; Gwdhathoorph a. a. m (1311), gärd under
biskopen i Linköping; Gtdhagarihom II, 187 (1295); samt
Ga-desta, nu Guddestad, ö. Sallerup, Sk. (Falkm.). — På grund
af senare sammansättningsleden är jag mest benägen att se
gen. af gupi (eller Gupi) i Guthcelef s. Styffe (1354), nu
Gualöfi och Gudebygget, örkelljunga (Falkm.), båda i Sk. —
I Liuthguthuwi **) s. DS II, 152 (1293; äfven Lypgupawi Hl,
152 frän böljan af 1300-talet, Lwdgodewi IV, Lydgudhaui V,
odat, men “ej senare än 1350“, Ludgudavi Styffe, 1435), nu
Ludgo, Sdm., äfvensom i Lyuthgudhœreth Vald. Jordeb.
(Lyth-gota DS V för 1341, Luthguda Styffe för 1387; ännu flere
former hos Falkm.), nu Luggude här., Sk., ingår uppenbart ett
ett lUtpgupi, antingen en titel, “folk-gode“ (jfr isL aUsherjar-
goði Cl. Vigf.), eller ett propr. motsvarande Saxos Lyuthguthi
(I, 381), en af Rings kämpar i Bråvallaslaget Det förra
synes mig, på grund af -vi, sannolikt för det första namnets
räkning.
*) Jfr med första leden i dessa namn fsv. almanna- Rdqv. II, 424,
isl. almanna- (t. ex. i Almannagjå, almanna-vegr.-éing) CL Vigf.
**) Det sista w beror väl på miss-skrifning. Man kunde eljest här
se gen. af det hos Rdqv. II, 219 anförda fsv. fem. guiha, vare sig, här
e&som eljest, i betydelsen gudinna eller i en betydelse prestinna, som
ordet, liksom isl. gyåja, kundo förena med den ofvannämda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
