Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Gudarne i allmänhet - Ås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vidare är ifrågavarande ord en mycket använd beståndsdel
i personn. Det uppträder här i det äldre språket ej blott
under formen as-, utan, i likhet med förhållandet i da., äfven
såsom CBS-, es-; den omljudda vokalen har väl här inkommit
från de böjningsformer hos det enkla ordet, i hvilka i-omljud
af ålder tillkommer detta liksom öfriga w-stammar. För
öf-rigt framträder på åtskilliga runstenar genom skrifsättet as en
antydan om det bekanta förhållande, att ordet förlorat ett n,
vare sig detta skrifsätt anger ett nasalt uttal af vokalen eller
blott kvarstår som ett minne från en tid, då ett sådant
her-skade; Wimmer, Runskr. 172. — As- har jag funnit i följande
sv. namn:
Asa: asa L. 1342 (T), 1349 (T), 1435 (Worm); asa
L. 642, 1105,’’ 1121, 1411, asu (Obl. kasus) L. 1288, 1686;
osa*) L. 468 (Dyb.); aosa L. 1097 (B). Asa förekommer
dessutom på några ställen i medeltidshandlingar, t. ex. DS III
(1321).
Asbiorn: asbiurn på de sk. stenarne L. 143 L (B) och
1440 (B); hit hör ock det stympade asbiu.. på en nyfunnen
sten i Vg (Torin II, 19); asburn L. 1429 (B), Sk., samme
man, synes det, som med samma namnform nämnes L. 1430
(Worm); asbiarn L. 595 (B); asbiurn L. 28, 228 (båda i
UFT), 1068, 1085; asbion L. 576 (UFT); asbiarn L. 150
(Dyb.), 160 (Dyb.), 355 (UFT); asbirn L. 285 (UFT); gen.
asbiamar L. 1067 och asbiernar L. 402 (UFT); osbiurn
L. 1344 (T); 1449 (B), Sk. — Hit hör väl ock asbaun L. 1096.
Asboþ: asbop L. 1235.
Asdiarver: astiarfr L. 198**); Asderver de Norraby
(Upi.) ds m.
*) På öfligt sätt återger jag de olika formerna af o*-runan, utom
den nasalt a betecknande (a), med o. Det synes mig dock sannolikt, att i de
här anförda namnen i allmänhet ljudet a betecknas härmed. L. 219
förekommer såväl formen oslaik som aslaks, såsom det synes, om
samme man. Och namnet på runristaren Asmunder Kara sun skrifves
visserligen särdeles ofta med a, nämligen åtminstone L. 70, 89, 93, 107,
211, 258, 260, 508, 1053, men ock med o, näml. L. 200, 756, 1049 (enligt
B. och Dyb.)> med a L. 187. — 1 några fall torde os- kunna bero på
ags. inflytande.
**) UFT V, 74 uppfattas detta namn såsom AsUdjerf; men då på
samme sten såsom en broder nämnes asfast, synes den ofvan gifha med
Dieterichs öfrerensstämmande tolkningen bättre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>