- Project Runeberg -  Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige /
17

(1878) [MARC] Author: Magnus Fredrik Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Gudarne i allmänhet - Ås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ä8Ö: Asø DS II, 684 (jfr isl. þórey, Bjargey hos Cl.

Vigf. under ey; fsv. Gunø DS IV).

Hit höra vidare möjligtvis det enligt Hyltén-Cav. i
vä-rendska tingshandlingar från 1600:talet förekommande mansn.
Asle, Åsle, hvilket ock synes ingå i Peter Aslason SRP n.
2320 (jfr fty. An sila, Forstem.); Asnidhir D. Dal. (afskr.;
felskrifvet for Asvidher?); samt mansn. Asund DS III (1324;
Fini.) I det värendska ortnamnet Askummatorp
Hyltén-Ca-vallius I, 79 kunde ; ett namn *Asgumi ingå. Likaså synes ett
*Askari (ett isl. Askåri) ingå i Askar amala DS IV i en

afskr.; såsom Åskåre fattas UFT III, 70 uskari Dyb. T, 93;

detta synes dock ovisst.

Som sista led ingår as i namnet Ulf as \ Vlfaas DS V
(1346); jfr Rangwaldus Vlwasee son II, 212 (1296).

Den omljudda formen af as träffas i:

JEsbiom: esbiurn L. 10 (enligt UFT), 1403; esburn
L. 1397 (enligt Torin), 1401 (T), esbiarn L. 1291; gen. æs-

biomar L. 1636 (på samma “hvalf4 skrifves namnet sedan
med munkstil Esbeornar) *) I DS och SRP träffas namnet ofta
under formerna Aesbiorn, Esbiorn, Esbern m. m., latin.
Es-bernus. Och det brukas än i dag, dels under formen Esbjörn,
Essbjörn (se t. ex. Rääf II, 124), dels såsom Jesper (jfr
Freu-denth. 33.)

Esbargh: Esborg (kvinnon.) SRP (1351).

Esger: I runor har jag ej träffat detta namn, så framt

ej iskir (ack.) L. 1040 skall föras hit. I SRP träffas det på

några ställen, t. ex. Esger i Lerem, Vg. (1390), Esgerus i
Knutstorp, Sm. (1353), Esgerus, kanik i Skara (1392). Utan

Jn 1 f«r L. 756 knnna oj till genas bestämmas): dessutom Runeluer ocli
Odhelvir, båda DS 111, hvilka kunna vara fem. lika väl som mask. 1 isl.
träffas kvinnon. þórelfr i Landn. Namnen äro säkerligen att med Rdq.
II, 264 härleda af elfr; jfr þórelfr med mansn. þórálfr. Till böjn.
måste do ursprungligen vara långstafviga ja-stamm ar.

*) Hit fór Dieterich ock isbiurn och dylika former; det är
ganska sannolikt, att i här betecknar œ, e, men då äfven nord. namn på
/s-förekomma, och således ingen säkerhet för dessa runformers
sammanhang med as finnes, förbigår jag dem hiir, liksom i allmänhet de namn
på is-, som kunde ställas vid sidan af de i det närmast följande upp-

tagna namnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hedgudatro/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free