Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Gudarne i allmänhet - Ås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvifvel år det detta namn, som ingår i Aesgesthorp, Aesge-
thorp DS II, 344 (1301); andra dylika ortnamn finnas hos
Falkm. 106.
Msheper (kvinnon.): esij&i (ack.) L. 871.
Mshilder; gen. af detta kvinnon. ingår uppenbart i
Aesildœbothœ SRP (1353), nu Elsebo, Munktorp, Vg.
Eskel, Eskil: eskil L. 864, 895, 1151, 1360, 1666;
hit hör väl ock iskil L. 1095 samt öskil L. 1172. I DS och
SRP m. fl. urkunder är detta namn under formerna Eskel
Eskill, Eskil, Eschil m. m., latin. EskiUus, EscMlus, mycket
vanligt.
ISsviper: Aesvidus de Næsi DS III (1314).
Sammanhang med as har äfven antagits för namn på
Ast-, Est- med följande r; se Cl. Vigf. under åss. Sådana
namn förekomma äfven i sv.; hos Hyltén-Cav. anföres II, 285
Åstridh såsom ett värendskt mansn. från 1600-talet, och
kvinnon. Astriper, Estriper förekommer flerestädes (astri/? L. 459
(UFT); estrijfr L. 562 (UFT) m. m., hvarjämte i medeltids-
handlingar Estrid, Aestrid, latin. Estridis, ej är sällsynt).
Här kan t mycket väl vara af fonetiska skäl inskjutet; då man
emellertid äfven kan förklara dessa namn såsom bildade af dst*)
kunna de här icke bestämdt bevisa något.
Då man i ortnamn träffas as-, ås-, är det i allmänhet
sannolikast, att detta är af annat ursprung och sammanhänger
med det fsv. appellativet as, pl. asar, nysv. ås, höjdsträckning;
jfr Rdq. H, 269. Någon gång torde gudanamnet ingå.
Sådant anser Hyltén-Cav. fallet vara med namnet på den smål.
sjön Åsnen, af hvilken åtminstone en del fordom burit
namnet Odensjön; se I, 127 f.; likaså med Asa sjön, I, 131.
Åsunden, Asundi i VGL, hör möjligen ock hit; sista leden
sammanhänger väl med isl. unnr. — Med afseende på Åsa
källa, en “helig källa“ i Ö. Torsås, Sm., där ock en Torsa
katta finnes (Hyltén-Cav. I, 132), kan man tveka, huruvida
namnet Ursprungligen hänvisar på de hedniska gudarne eller
den ås, efter hvilken socknen måste erhållit sitt namn.
Nämnas må vidare Aasgardha t SRP (1376), nu Åsgårda, Saltvik,
Åland. Likheten med isl. Asgarör kan dock vara tillfällig; jfr
Freudenth., Ål. ortn. 56.
*) I äldre ty. namn förekommer ansU, t. ex. Anstrat vid sidan
af Ansrad (Förstem.); äfven här kan man dock tänka på inskjutning af i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>