- Project Runeberg -  Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige /
19

(1878) [MARC] Author: Magnus Fredrik Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Gudarne i allmänhet - Ås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Särskild uppmärksamhet förtjänar namnet på de 5
Åsaka-socknama i Vg. Den äldre formen Asaka *) fins hos Styffe
anförd för Å. i Barne härad från 1407, i Kållands här. från
1404, i Skånings här. från 1452, i Vartofta här. från 1422 och
i Väne här. från 1397. Härtill kan ytterligare läggas A sige
s. i Hall., hvars namn i Vald. Jordeb. träffas såsom Asaka. —
Möjligen kunna dessa namn vara sammansatta med aker och
hafva förlorat ett r; **) i detta fall ha de nog intet att göra
med gudanamnet. Häremot talar dock, synes mig,
öfverens-stämmelsen mellan namnens form, i det alla i äldre tid sakna

r; SRP n. 2535 (1390) förekommer vid sidan af Asaka
(Skånings här.) äfven Ranakra såsom namn på ett däri beläget
hemman. Sammanställes vidare Toraka, ortnamn från en af
svenska förut bebodd del af Estlands kust (Russw. II, 180), ***)
synes sammanhang med ordet åska ligga nära att antaga;

dessa ställen kunna erhållit namn däraf, att åskan där slagit
ned eller, som man förmodligen fordom uttryckte det, “åsen“,

Tor, där “åkt ned“. Jfr ock ortnamnet Bisa på Runö samt

andra namn på Bisa-, Bis- från samma trakt (Russw. H, 249) f)

Ljuna, Hogstad, Ög. är möjligen att sammanställa med sk.

ljuna, blixt, ff)

Liksom as i personnamn ibland uppträder med omljud,
kan en omljudd form af detta ord ingå i Aesberghæ DS V
(1337), nu Edsberga, Landeryd, Og. Likaså tyckes gen. pl. af
as ingå i sockennamnen Acsabro, nu Edsbro, och Aesatunir,
nu Estuna, båda i Upl. (de äldre formerna i DS III från
1300-talets början); omljudet kunde från nom. pl. lätt intränga

*) Att namnet är pl., angifves af uttrycket “i Asakom", Silfverst.

D. I, 885 (1404).

**) Man kunde då jämföra Asakra DS Hl (1314), Hels.

***) Jfr gotl. toraka, dal. toråh, värendska toråket om åskan; se
under Tor.

t) “Schlägt ein Blitz auf die Erde, so hciszt dieser bisa, bisen,
oder bisa bylderRussw. II, 248.

tt) Endast medelbart er Djudes analogi af ortnamn innehållande

det liugn, som ingår i liugn elder, eller något bland de häraf bildade
lygn, lygni, lygna (se Leffler, v-omlj. 78), enär det blixt betydande
ordet här står som sammansättningslod. Utom do af Leffler anförda Lyg-

nista, 8dm (s. 78 not. 1) och Lyugnœshœreth, sk. (s. 81 not. 2) kan jag
nämna Liugnææs DS IV, nu Ljungnäs, sm. k. och Lyghnobœk> Ed.

sm. SEP.

k

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hedgudatro/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free