Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Gudarne i allmänhet - Rå (Råd)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämligen dial.formen råd; Rietz anför för Österbotten
gårds-råd, neutr. Dels träffas likbetydande ord, som uppenbart äro
bildade af detta vb.; ett sådant är ner. rådande, neutr. *)
(Hof-berg, Allmogeord i V. Nerikes Bygdem.); jfr råanet (best.
form) i Vml. v. bergslag (YTA). Man har här sannolikt part.
pres. af nämda vb.; samma form med annat genus träffas i det
dal. råand, råöändi **) (Rietz, som dock skrifver orden såsom
sammansatta). I Vg. förekommer enligt benäget meddelande
af Professor Richert rådande med samma betydelse användt
nästan såsom part.: “det är något rådande i sjön.“ I FinL,
Petalaks, förekommer vidare rådarin med ungefär samma
betydelse ***) — Däri, att rå enligt Rdq. II, 326 varit och i
folkspråket ännu är fem., eller att det enligt Rietz (under
formen råd) på Gotl. brukas såsom mask., *) ligger intet hinder
för denna tolkning. Ordet begagnades i forntiden antagligen
mest i pl., och ur den best. formen rapin kunde ordets bruk
som fem., slutligen äfven som mask., lätt ha utvecklat sig på
samma sätt, som den gamla neutr. pl. lagh blifvit först fem.,
sedan mask. (se Rdq. H, 99; jfr ytterligare jul, sax o. d.). I
no. folkspr. har det gamla råd i sin ursprungligare betydelse,
råd, plan m. m. öfvergått till fem.; se Aasen under Raad; jfr
ock det sv. någon, ingen råd.
Den betydelseöfvergång, detta ord undergått, är ej svår
att förklara. Vid kristendomens införande kommo de gamla
gudarna ofta att i folktron intaga en plats bland de lägre
andeväsen, på hvilka man redan under hednatiden trott, och om
hvilka vidskepliga föreställningar bevarats ända in i nyaste tidff).
*) Rietz anför detta ord såsom mask. och betecknar det genom
8krifsättet råd-ande såsom sammansatt; det senare står ej väl samman
med den säkert intygade neutr. formen.
**) Det hos Hyltón-Cav. II, XVI anförda bergs-rånda från V. Dal.
är väl en sammandragen form af samma part.
***) MI skogon herskar rådarin, som man föreställer sig ofantligt
stor, med ett till knäen nedhängande skäggM; Finska fomminnesfören-.s
tidskr. 1877 s. 182.
t) Möjligen är den af Rietz anförda dal. pl. formen råddar, mask.,
at. sammanställa härmed.
tt) Jfr t. ex. den no. sägnen om Tor med tungum hamri,
Ham-merich, Ragnaroksmythen, s. 93, noten, där Tor betraktas ungefär som
en bland tursarne*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>