Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Gudarne i allmänhet - Rå (Råd) - Dis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkas må, att åtminstone gårdsråna skildras såsom
människovänliga varelser, som vårda sig om gårdens bästa och
trefhacL
I isl. begagnas ordet dis dels om gudinnor (så dis goda
békkjar i Haustlöng om Idun, öndur-dis i Ynglingatal om
Skade, Vana-dis i Snorra-edda om Fröja) *), dels, och
vanligast, om andra högre kvinliga väsen; så om valkyijor (t. ex.
Herjans dis, Guðrúnarkr. I, 19; i Krákumál talas om disir,
wer frå Herjans höllu Oðinn hefir sendaru), ofta äfven om ett
slags skyddsgudinnor; äfven synes det begagnas om nornorna
(jfr Egilson, Cl. Vigf.) I omskrifningar begagnas ordet, på
samma sätt som gudinnors namn öfverhufvud**), om kvinnor i
allmänhet; ur detta bruk har man väl ock att förklara de få,
hos Egilson anförda, fall, där ordet, äfven utan att stå i
om-skrifning, begagnas i betydelsen kvinna. Snorra-edda uppger
äfven betydelsen syster: heitir ok systir dis, jóðdís. Så kan
ordet nog öfversättas, t. ex. i Loga dis Ynglingatal, men i
detta o. d. exempel står ordet dock utan tvifvel egentligen på
samma sätt som i öfriga omskrifningar, och att ordet i sig har
betydelsen syster, behöfde starkare bevis. På den ibland äfven
angifna betydelsen prestinna känner jag ej något exempel.
Grimms sammanställning af dis med fht. itis, fsa. idis, ags.
ides kvinna, förnäm kvinna, synes mig trots likheten mellan
isl. dis Skjöldunga och ags. ides Scildinqa i Beövulf***) högst
osäker på grund af ljudförhållanden, dels den i de ty. formerna
förekommande förstafvelsen, dels olikheten i vokalens
kvantitet (jfr Munch s. 60).
*) Ensamt stående förekommer dock ordet i isl. poesi mig voter-
ligt ej med samma betydelse som åsynja.
**) Jfr Snorra-edda s. 112: kona er ok kend vi<) allar Asynjure<)a
Valkyijur e^a Nornir e<)a Disir.
***) Då de sägner, som ligga till grnnd för Beovulfs-kvädet, ju äro
nordiska och förmodligen äfven i nordon haft bunden form, kan denna
likhet boro därpå, att dis på ags. återgifvits med det i ljud nära
stående ides.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
