Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Gudarne i allmänhet - Dis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a
Ett språkligt intyg om fsv. dyrkan af disir träffas i det
bekanta ännu brukliga namnet på en marknad i Upsala
Bistingen, Bisaping i UL., dysœthing DS DI (1322), disathmg V
(1344), särskildt om härmed sammanhålles Ynglingasagans
berättelse om dísablót, disarsalr i Upsala, k. 33.
Ordet ingår vidare i mansn. tesalfr L. 169 (UFT), som
trots det egendomliga e ej synes kunna förklaras på annat sätt
än såsom Disalfr. I kvinnon. är dis en rätt vanlig
beståndsdel. *) Ensamt förekommer det såsom namn L. 1074 (ack.
tisi); den svaga formen tisa träffas L. 813; jfr ock Olla Bysa
de Voypala Fini., DS IV (1340), så framt man ej här har ett
sammansatt namn, ett ursprungligt UUardisa. Dessutom har
jag träffas det i följande namn:
Adis. Så DS Hl, 102. Däremot har L. 151 enligt
Dyb. (I, 202) ej adis, såsom man förut läst, utan aj&is.
Frödis: frau tis Dyb. II, 197.
Hialmdis: hialmtis L. 774 (UFT).
Holmdis: hulmtis L. 70 (UFT), 434 (UFT; samma
kvinna som på 434 nämnes ock 433 och 439); hulmtisi(?)
(ack.) L. 393 enligt UFT.
HœpinÆBjWw- dis: haýintis L. 788 enligt UFT;
hi^intis **) L. 724 (Dyb.) Jfr ock nutrici mee Hidhindisi
(dat.) DS IV (1329).
Opindisa: o/antisu (ack.) L. 1005.
Aemdis: erntis L. 724 enl. Dyb. Gen. af ett svagt
Aerndisa synes ingå i Byrgir Aendyso SRP (1393).***)
Ödis: aiitisi (ack.) L. 745 enl. UFT (L. läser antisi);
Ödiis i Bywdby, Sdm., SRP (1400).
Dessutom förekommer det stympade ... ntisa (nom.)
L. 1125.
I några ortn. synes dis ingå. Så i Bysebodhum DS II,
569 (1309) samt i de nysv. Bistorp, Rvstad Ög., Bisdala,
*) Med afseende på dis här begagnadt såsom senare led må
jämföras s. 25, noten 2. Såsom Freudenth. s. 2 anmärker, synas åtskilliga
af de regler fór poetisk omskrifning, som i Snorra-edda abstraherats ur
“hufvudskaldernas" språkbruk, mer eller mindre omedvetet hafva följts
vid bildandet af sammansatta nomina propria.
**) Syster till erntis.
***) Hvad bruket af gen. vidkommer, kan jämföras det i samma
bref förekommande namnet Olawcer Abiöma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
