- Project Runeberg -  Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige /
38

(1878) [MARC] Author: Magnus Fredrik Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De särskilda gudarne - Odens tillnamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

personn. brukadt folkn.: “en götisk man"). — Sockenn.
Göss-lunda, Vg. hör ej hit, då dess äldre form är Gythislunda, Styffe

(1367).

I ortn. sådana som Götaui SRP (1399), nu Götevi eller
Götvik, Ekeby, och Götavi, SRP (1352 m. m.), nu Götevi,
Vallerstad, båda i Ög.., ligger det närmare att tänka på
sammansättning med folknamnet i gen. pl. än en motsvarighet till
den i isl. om Oden äfven använda namnformen Gauti.
Samma torde förhållandet vara med de i Ner. belägna Götatvi, SRP
(1354), Vinteråsa och Göthalunda s., Styffe (1427), nu
Göt-lunda, då Ner. möjligtvis ursprungligen tillhört Götaland (se
Tergberg, den äldsta territor. indeln. och förvaltn. i Sverige,
s. 14).

Ett annat isl. namn på Oden, som möjligen ägt
motsvarighet i fsv., är Hår, den höge. Att nämligen detta namn,
och ej blott adj. har i sin egentliga betydelse hög, ingår i det
ej just ovanliga mansn. Hamunder (t. ex. latin. Hamundus
DS m, 98; jfr ock åtskilliga härmed sammansatta ortn. i SRP),

isl. Håmundr, synes ganska troligt, om därmed jämföras
namnen Gup-, As-, Ræghin-, por-, Frö-munder; vanligen är det
ock subst., som bilda första led i namn på -munder. — Detta
Odens tilln. torde vidare ingå i mansn. Hasten, isl. Håsteinn;
jfr Gup-, por-, Frö-, Vi-sten. Då namnet Sten säkerligen
älst gifvits med syftning på den heliga offerstenen (se Maurer,
Bekehrung II, 196), passar sammansättning med gudan. här
väl. Namnet träffas t. ex. DS Hl, 67 såsom Hastanus, i SRP

__

under den sv. formen Haasten. — Afven andra med Ha-
började fsv. namn finnas, såsom Ha-friper (Hafridis DS II, 16
m. m.), -kon (flerest.), -riker (DS DI), -ulver (L. 824), -mper
(Havith SRP) samt Havar (DS III), utan att jag dock af dem
vågar draga bestämdare slutsatser. — Diet. fattar namnet

hasvi L. 381, haosvi L. 380 (väl samma person; båda i
UFT) såsom ett kvinnon. med grundbetydelsen “des Hohen
Heiligthum“; detta synes mig dock tvifvelaktigt, enär mig
ve-terligt kvinnon. på -vi eljest ej förbindas med föregående led
i gen.*)

*) Ordet kan lika väl vara mansn. och kunde i detta fall förklaras
som best form af ett adj. motsvarande isl. höss grå; jfr träln. Hösvir

i Eigsp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hedgudatro/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free