- Project Runeberg -  Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige /
41

(1878) [MARC] Author: Magnus Fredrik Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De särskilda gudarne - Odens tillnamn - Tor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klaring att gifva för dessa ord, hvilkas sista led anger en
gammal gudstjänstplats.

Måhända ingår namnet Ygg (isl. T g gr) i ett sådant ortn.

som Ygxstadhum DS II, 701 (omkr. 1300; väl nuv. Yxstad,
Rogslösa, Ög.) eller i mansn. Hyggiulphus II, 377 (1303).

En motsvarighet till Odens isl. namn pund/r torde ingå
i ortn. Thundrøshcereth, Vald. Jordeb., hos Styffe Tundersæ
(1389), nu Tönnersjö, Hall., kanske ock i Tundderstadher DS
II, 181 (afskr.). — Mansn. Tönnes hör säkerligen ej, såsom
man trott, hit, utan är uppkommet af Antonius; enligt Russw.
II, 356 heter Antonius-dagen på Nuckö och Wormsö tönnisda•

Hvad som eljest här kunde uppletas, synes mig ännu
mera osäkert. Ortn. på Grims- (jfr t. ex. reg. till SRP;
Grims-Jiögh, Grimskelda, GrimsrydJi nämnas DS II, 173) kunna
likaväl vara sammansatta med mansn. Grimer som med Odens
tilln. — Däraf att Oden i en isl. saga (Fornaldar s. Norðrl.
II, 25) uppträder under namnet Höttr (Hatt), vore det utan

tvifvel för djärft att draga slutsatsen, att sådana ortn. som
Hattas (i andra handskr. Hatteras), VGL, nu skogen Hattåsen,
Gullered s., Vg., eller Hattasiohult SRP (1364 m. m.), nu
Hattsjöhult, Sandsjö, Sm., äro uppkallade efter guden.

T o r.



Om den särdeles stora betydelse, som tron på denne gud

äfven i Sverge ägt, finnas talrika intyg. Adam af Bremen

nämner honom svearnes mäktigaste gudomlighet; vid beskrif-

ningen af Upsala tempel heter det hos honom: “statuas trium

deorum veneratur populus, ita ut potentissimus eorum Thorm
medio solium habeat triclinio".

Femte dagen i veckan, romarnes dies Jovis, fick hos
germanerna äfven namn efter åskans gud. Sv. Med. Bib. I, 68
heter det om denna dag: “ware forfædher kalladho han
thors-dagh aff Thoor som wældoghaster war mz Odhine**. Jfr ock
Cod. Bur. 61, där pors daghar räknas bland de dagar, som
ännu under kristen tid hafva namn “af hej&nom afgu^um".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hedgudatro/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free