- Project Runeberg -  Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige /
61

(1878) [MARC] Author: Magnus Fredrik Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De särskilda gudarne - Tor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Helge Tors källa, Skatelöf (se s. 43); Torsnäs, i Konga här.
(a. a. I, 135); Torsryd, SRP (1354), nu Torseryd, Odensjö;
Torsjö, Habo; Torssjö, Höreda; Thorsio, SRP (1387), du Tor-

sjö, ö. Torsås (“Här märkes en större grifihög, hvaruti Thor
skall vara begrafven“, Tuneld); Torstalyeke(?), Kalfsvik;

Thorssö, Styffe (1352), Sunnerbo här., fordom s., nu en del af
Berga. — Ett Thorsryth, som synes ligga i Sm. (“Slæta" s.)

nämnes dessutom DS H, 143.

Måhända hör ock Thoras, SRP (1380), Frinnaryd, hit. —
Osäkra synas Torseryd, Höreda (Tuneld), Torsatorp (på en ö i
Åsnen; Hyltén-Cav. I, 136), Torstorp (två sådana i k., i
Ma-desjö och Söderåkra); likaså Torarp, Svennarum (Tuneld).

Öl. Thorslundha s., Styffe (1346), nu Torslunda (“I
gamla kyrkan var ett af sten hugget menniskobufrad, kalladt
Thorshufvud"; offerlund och offerkälla vid kyrkan m. m.; Tuneld).

Gott. porsborg, Guta S., nu Torsborgen; Tors brunn,

Ardre.

Från Bl. könner jag ej något ortn., som med någon högre
grad af sannolikhet kan hitföras. Med afseende på sockenn.
Torhamn, hvars ålder är mycket osäker, kan jämföras
Siden-bladh under Torrum.

Sk. Torsbromölla (1610), nu Torsebro, Färlöf, (Falkm.);
Torshult, Allerum; Thorsöe (1624), nu Torsjö, Riseberga

(Falkm.). Äfven Torsjö, Solberga, synes höra hit, då den
älsta formen är Torsyo (1349); dock förekomma äfven former,
som tyda på annat ursprung, såsom Thwresö och Thordsö (se
Falkm.)

Däremot hör svårligen Torseke, Fjälkeatad, hit, trots de
rätt gamla formerna Thorseeghe (1551), Torsege (1624); den
älsta formen är nämligen Tvarsager (1495); jfr Falkm. s. 55.
Ej häller torde Thorlösæ s., Styffe (1398) höra hit, utan till
adj. torr, då den nuv. formen är Torrlösa; jfr Sidenbladh.
Falkm. nämner s. 43 ett Thorgaard (1624), nu Torfgårda,
Munka Ljungby, hvars nuv. form lättare låter förklara sig ur
en sammansättning med torr än med Tor.

Namnet Torup är i Sk. rätt vanligt Det är
troligen bildadt af mansn. Tord; härför tala de fomformer,
som förekomma. Så bette t. ex. Torup i Hvitaby fordom
Thororp och Torup s. i Bara härad Thordtorp. Med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hedgudatro/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free