Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De särskilda gudarne - Frö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frö.
I den isl. literaturen nämnes Freyr såsom en af sveame
med särskild ifver dyrkad gud; jfr bl. a. Ynglingas. k. 13.
Härmed kan jämföras, att hos Saxo, s. 384, svearnes tappraste
kämpar i Bråvallaslaget uppgifvas såsom uFrö dei necessarii“,
liksom att han, s. 278, med uttrycket "filii Frö“, såsom det
synes, betecknar TTpsalakonungame. Om ett ärligt offer af
svarta offerdjur åt guden yttrar han dessutom s. 50: “Fröblod
(väl en da. form för *Fröblof) sveones vocant“.
Hos Adam af Bremen nämnes vid hans beskriihing af
Upsala tempel Fricco såsom den tredje af de gudar, hvilkas
bilder här voro föremål för dyrkan. Det antages allmänt, att
härmed syftas på Frö, och utan tvifvel med full räti Att
antaga någon särskild gud Friggi strider mot alt hvad man
eljest känner om nord. förhållanden; och bland de kända gudars
namn, på hvilka man här kan tänka, ligger Frös närmast.
Enligt den isl. literaturen intar ock denne gud jämte Tor och
Oden en särskild öfver de andra gudarna höjd ställning
(se H. Petersen 97 f.; om afbildningar af guden talas
a. a. 33, 37), så att man har att vänta just honom nämd här.
— Det synes mig för öfrigt antagligt, att Adams af Bremen
“Fricco“ beror på förblandning af namnet på den gud, hvars
bild jemte Tors och Odens fans i Upsala tempel, och det i
någon mån liknande namnet på gudinnan Frigg, hvilken
säkerligen ock dyrkades i Upsala (jfr ock Grimm 278).
Något bestämdt minne af Frö såsom en särskildt väsen
synes ej hafva hållit sig kvar i den sv. folktron. Däremot
’ finnas inhemska intyg om hans dyrkan i de personn. och i
synnerhet i de talrika ortn., i hvilka hans namn ingår. Med
afseende på de förra, till hvilka andra germ. folk äga
motstycken, kan det visserligen starkt ifrågasättas, huruvida förra
leden ursprungligen innebar en hänsyftning på en viss bland
gudarne, och om icke Frey-, Frö- här älst stod med ordets
egentliga betydelse herre, d. v. s. gudomlig herre, gud (i
allmänhet). Men då man i Skandinavien med visshet ägt en gud
med namnet Freyr, och då af nära anhöriga den ene kunde
bära- ett namn på por-, den andre ett på Frö- (frustin L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
