- Project Runeberg -  Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige /
65

(1878) [MARC] Author: Magnus Fredrik Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De särskilda gudarne - Frö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

phens hos T., L. 1846; fraistain L. 467 (enligt UFT), 492;
frustain L. 407, 444 (båda i UFT), Ull; fnutin L. 388
UFT), 479, 589 (UFT), 1575 (Gotl.); frttsten L. 728 (Dyb.).
#•

Afven i medeltidshandlingar är namnet rätt vanligt. I DS har

jag träffat den latin, formen Fröstanus II, 112, 381, 515, 569,

III, 86, IV, 113, 508; IV, 378 nämnes Ingewcddus
Frøsteens-son. I SRP träffas namnet Frosten Jonsson (1375); Karl
Fröstensson och Margaretha Fröstensdotther (båda från 1391);
vidare ett sigill med omskrift 8. Olavi Fröstenson (1400).
Rääf omtalar namnet Frösten såsom förr användt i Ydre. —
Hit hör ock ortn. Frøstenstørp DS JH, 512 (afskr.), ög.

Fröviper: Fryuidus i Nesby (Sm.), DS V, 245 (afskr.);
Frøvidher i Fuglha (Gestr.) Silfverst. D. (afskr.). Jfr ock s. 63*

L. 782 förekommer dessutom ett frukakr, som UFT
uppfattas som ett mansn. Frögång, ett isl. *Freygangr; måhända
är det en felristning (för frukair?). På en nyfunnen
runinskrift UFT in, 15 fins ett namn, som böljar fruk.... —
Den på ett par ställen i DS IH nämde Frovinus “Consul
Stockh.", synes bära ett egentligen tyskt namn; jfr fht. Fröwin.

Mansn. Swen Fröö, Hyltén-Cav. I, 92 må ock nämnas,

ehuru dess sammanhang med gudens namn synes tvifvelaktigt.

I ortn. förekommer dels gen. formen Frös-, dels formen
Frö-, hvilken senare väl i likhet med den i personn. ingående
är att fatta som stammen. — I några få ortn. förekommer ett
FröiaFröa-, som man sammanstält med gudinnan Freyja.
Detta synes mig mycket tvifvelaktigt. Dels skulle man
väntat sig formen Fröiu-, dels förekommer i ett par af dessa
namn Frö- såsom sidoform. Sannolikt äga därför äfven dessa
ortn. sammanhang med den manlige gudens namn.

I isl. förekommer väl af Freyr blott gen. Freys, men af
andra till samma dekl. hörande mask. träffas ju ofta en gen.
på -jar, ofta hos samma ord växlande med en gen. på s; för
fsvenskans räkning anför Rdq. II, 43 f. gen. byiar, byriar,
bæk-kiæ, þyniæ. Det synes därför ej vara vågadt att för dessa
ortnamns förklaring anta en fsv. gen. *Fröiar (jfr det fem.
möiar), vid sidan af Frös. I de flesta af dessa namn börjar
senare leden med r. *)

*) LSngt mera vågadt vore det utan tvifvel att i Fröia- se gen. af
ett svagt mask. *Fröi, omedelbart motsvarande got. frauja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hedgudatro/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free