- Project Runeberg -  Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige /
69

(1878) [MARC] Author: Magnus Fredrik Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De särskilda gudarne - Ull

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ull.

Jag hax redan här närmast efter de tre främsta gudarne
upptagit namnet på denne gud, därför att det utom dessa ej
finnes någon, hvars namn är ens tillnärmelsevis lika vanligt i
sv. ortn.

Namnets nom. form förekommer ej i fsv. Otvifvelaktigt
har den lydt Uller eller Ulder, motsvarande isl. Uttr. Gen.
heter på isl. Ullar (enligt Egilson i Snorra-edda en gång UUs);
ordet är troligen gammal w-stam, väl med Säve gudan. 83 att
sammanställa med vulpus ära, härlighet. I fsv. förekommer
ock i sammansättningar gen. Ullar-, hvaraf sedan Ullær-,
Utter-, På ett ställe träffas formen Ulpær (VGL), någon
gång Ulder- (för äldre *Uldar-). Ibland förekommer ock Ulls-,
En vanlig form är Ulla-; den har nog i allmänhet genom
bortfall af r uppstått ur Uttar- (jfr namnen på Nærdha-).
Då i isl. en svag form Utti äfven träffas, är det emellertid
möjligt, att den nämda sv. formen åtminstone ibland hör dit.
Ur detta Utta- har sedan den äfven förekommande formen
Ullæ-, Ulle- utvecklat sig.

Om Ulls namn ingår i personn., är ovisst. Om kvinnon.
Olla dysa har talats s. .26 Dyb. II, 170 förekommer ett mans.
ulkautr. Äfven fins ett Ulviper; så D. Dal. Wluidir i
Ger-dhum (1387); jfr ock det a. a. förekommande ortn.
Ulwedz-bodha (det latin. Ulvidus är rätt vanligt, men synes ock återge
det fsv. Ulvidin; jfr isl. Ulfheðinn. DS II, 203, afskr. nämnes
en Ulvidus judex, som i den gamla sv. öfvers. af handlingen
kallas Vlwidin Domare). *) Man behöfver dock ej med
nödvändighet här tänka på guden. I fty. finnas namn på Vuld- (t.
ex. Vuldebert, Vuldulf, Förstem.), där sammanhang med gudens
namn är mycket ovisst (jfr namnen på Vuldar-). Ulvij&er kunde
för öfrigt sammanhänga med ulver; detta torde vara fallet med

sådana runstungna namn som ulfastr, ulfri^er.

Att i ortn. de ofvan nämda gen. formerna härröra från
gudens namn, kan med säkerhet antagas vid dem, hvilkas
senare led är ett ord, som utmärker en plats för gudstjänst;

*) En dylik latinisering l&g så mycket närmare som -tn, -en
förväxlades med artikeln; SBP n. 1641 träffas dat formen Oluidhenom.

*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hedgudatro/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free