Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De särskilda gudarne - Ull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådana äro de mycket talrika sammansättningarna med vi,
äf-vensom de med lund. I andra finnes möjlighet af ett annat
ursprung. Föga troligt är, att appell, ull ingår i ortn., då dess
betydelse mindre väl lämpar sig derför. Saxo synes visserligen
med sitt “campus laneus“ s. 445 afse UHeråker, men hans
härledningar äro ej mycket värda *), och detta lat. uttryck
visar blott, hvilken betydelse man på hans tid, långt efter
kristendomens införande, kunde inlägga i namnet. Men det
fins mansn. på hvilka man kunde tänka. Jag vet ej något
säkert fall, där det ursprungligen enstafviga Uller, isl. Ullr
förekommer som personn. **) De hos Rdq. II, 263 anförda
formerna ulir L. 1390 och Oler L. 1640 (den förra på en
runsten, den senare med munkstil på en grafsten, båda från Yg.)
synes det mig ligga närmast att betrakta som tvåstafviga,
således föreställande ett Ollir eller UUir efter ;a-dekl. (det förra
måhända ett Yllir; jfr sockenn. Yllestad, Yg., DS III, 79
Vlli-stadhum, 81 Yllistadhum). Men i DS III, 88, 89, 96
förekommer några gånger ett namn TJlle (skrifvet Vlle).***) Alla
personer, som bära detta namn, äro från Upl. Namnet har
jag eljest ej träffat. Då u och o i fsv. så ofta växla (se Rdq.
IV), kan dock detta vara blott en annan form af ett just i
samma handlingar rätt vanligt, äfven eljest förekommande
namn Olle, Olli, latin. Ollo. Hvilkendera formen är den
ursprungliga, vågar jag ej afgöra, då härledningen ej är klar ;f)
emellertid är Olli den vida vanligare formen. — På gen. af
detta namn kan man naturligtvis tänka, då man i
sammansättningar träffar ett Ulla-.
*) Se t. ex. hans härledning af “Hyldetand*4 8. 361.
**) I sig själf vore ett sådant mansn. ej omöjligt, då i fomty.
vul-þ*s förekommer åtminstone såsom sista led i namn. Försten, anför
utom ett par osäkra fall formem Sigisvulthus och Cuniuld.
***) Den svaga böjningen af detta namn framgår däraf, att i samma
lat. dokument, hvari det finnes, träffas former sådana som Toste, Gissle,
Boue, men å andra sidan Thorirus. — I den isl. literaturen känner jag
ett ställe, där Ulli kan vara mansn. Det är i Heimskringla, 01. S.
Tryggvas. k. 53, där trälen Kark drömmer, att någon säger honom, att Ulli
var död, hvilket Håkon Jarl uttyder så, att hans son Erlend månde vara
dräpen. Vigf. vill här fatta Ulli som deminut af Erlend. Äfven här
synes dock Ulli kunna vara gudens namn.
t) Möjligen råder sammanhang med det fly. namn Uldila, som af
Förstem. föres under vul/>us.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
