Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De särskilda gudarne - Njord - Ti [Tyr]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yttras: “Mon det kan være Noije by i Tsanna sogn (Ysane,
BL), der ligger på en holm, i Lister herred ?u
Egendomligt är, att i de anförda orden redan i fsv. i efter
n vanligen saknas. Detta beror dock säkerligen ej på frånvaro
af brytning, utan därpå att ljudförbindelsen m- med följande
vokal varit svår att uttala. Något med nia- eller ni<e- böljande
fsv. ord har jag ej träffat (frånsedt det gotl. niauta).
Betraktar man de tämligen analoga orden med ursprungligt nm-,
visar det sig, att nysv. visserligen stundom har kvar j, men att
språket ock i några fall befriat sig från den hårda
ljudsammanställningen genom sammandragning af iu till y. Så har
nysv. nyra jämte njure (den förra formen redan i fsv., Rdq.
n, 230), vanligen nypon för njupon, alltid nypa, nysa för äldre
niupa, niusa (men njuta). Sannolikt bar derför i detta ord för
underlättande af uttalet i bortfallit på samma sätt som i nysv.
bärga, äldre biargha, biærgha.
Ti (Tyr).
Namnet på den gud, som på isl. heter Tyr, träffas i sv.
i några sammansättningar, af hvilka visar sig, att ordet här
har den ursprungligare vok. i bevarad.
En af dessa sammansättningar är namnet på den tredje
veckodagen, tisdagen. Ordet träffas i äldre sv. i Med. Bib. I,
68: “diem martis, som wi kallom tiisdagh, thy at han
dyrka-dhis fore örlöghis gudb.“ Så ock i Ordspr. utg. af Reuterd. s.
43: “Tiisdagh ær tima dagh.“
Efter guden är vidare växten tibast, Dapne mezereum,
uppkallad. Dial. träffas äfven former sammansatta med en gen.;
så dal. tisbast, taisbast; på samma sätt är ock hels. tistbast
att förklara (se Rietz, äfvensom Runa 1845, s. 59, där en
mängd dial. former äro anförda). Andra dial. former äro tir-,
tirs- bast *) Jfr no. ty-, tys-, kjus- bast (Aasen). I äldre sv.
förekommer enligt Rietz ock tivedh, hvartill äfven dial.
motsvarigheter finnas; jfr no. tyvid, tived. Ett annat dial. namn
är taisbär (dal.). Barken kallas i Jämtl. tivebark.
*) r år här utan tvifrel det stelnade nom. märket; jfr da. Tirsdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>