- Project Runeberg -  Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige /
76

(1878) [MARC] Author: Magnus Fredrik Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De särskilda gudarne - Ti [Tyr]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gudens namn synes vidare ingå i kvinnon. Tifriper: ti-

frit (ack.) L. 1000, latin. Thifridis DS IH, 93, Tifridis om
olika kvinnor DI, 96, 701, IV, 105. — Ett möjligen
hithörande mansn. *Tibrander synes ingå i det jämtl. ortn.
Ti-brandsholm (Styffe, s. 354).

Ett ortn. finnes, i hvilket gudens namn säkerligen ingår,
nämligen Tiveden, fsv. Tivij&er (VGL), DS I, 738 (omkring
1270) Tyvid, V, 562 (1346) TyuijS; i de sista fellen utmärker
troligen y, såsom så ytterst ofta i gamla diplom, ljudet i.*)
— Andra sv. ortn. börjande med Ti- finnas ock, men i dem
torde i allmänhet, såsom man vanligen antager, ingå ett
motstycke till isl. ]&y, trälinna, pir Rigsý. 10 (jfr j&yborinn, fsv.
j&ij&borinn, VML, j&ybarn, VG och GL); särskildt synes detta
vara fallet med ortn. sådana som Tiarp, Tierp. **) Åtminstone
kan saken ej närmare afgöras, då man ej har fomformer,
genom hvilka kan bestämmas, om begynnelseljudet älst varit t
eller p. — Grimm upptar s. 180 såsom hithörande de sv. ortn.
Tistad, Tisby, Tisjö.

Måhända fins pä ett ställe gudens namn äfven ensamt
stående bevaradt. Efter denne gud var ett af runtecknen
upp-kalladt. Ett intyg om, att äfven i Sverge förhållandet varit
sådant, kan möjligen ligga i den gotl. runinskriften 101, där
det enligt Säve som tidsbestämning står: “k suntahr tir
brim (d. ä. prim). Här är det dock, såsom Säve påpekar,
äfven möjligt att upplösa t ir (verbet är). Hvilkendera
tolkningen som bör föredragas, är knappt möjligt att afgöra.

Det Tyr, som af Hyltén-Cav. anföres I, 234, n, X, vågar

jag ej föra hit, då dess ljudförhållanden mycket skilja sig från
hvad man enligt ofvan anförda former närmast har att vänta.

*) I det sist anförda brefvet skrifves t. ex. drøtnyng, tymi, fynnæs

m. m.

**) Tibble s., Upl., hette förr Thigbile, Styffe (1343).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hedgudatro/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free