Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Övriga gudar - Frigg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i fredag, fordom freadagher, friadagher, fredagber (se
Schly-ters glossar). Säsom han påpekar, är det på grund af
ljudförhållanden olämpligt att här antaga sammanhang med Fröja.
Visserligen har det med sistnämda gudinnas namn till ljud
identiska nord. freya, härskarinna, i den fsv. sammansättningen
husprea, VGL, bragts till en viss likhet i vokalljud med frea-
i freadagher. Men den ljudförsvagning, som kunnat drabba en
svagare betonad sista sammansättningsled, för därför ej utan
vidare antagas för en betonad begynnelsestafvelse; och en
jämförelse af freadagher med isl. frjddagr samt dal. friådag,
hvilka ej kunna sammanhänga med Freyj a, visar, att det förra
ej är någon stympad form (jfr fsv. sea, sia med isl. sjå, dal.
siå, tea med tjå o. s. v. *) I ÖL, där husprea motsvaras af
husfroyia, är för öfrigt dagens namn friadagr (nygotl. fridag).
— Äfven skulle ändeisen a i /rea-, om detta utginge från ett
svagt fem., vara märkvärdig.
För antagandet af sammansättning med Frigg talar
däremot förhållandet i andra germ. spr. Den mot henne svarande
gudinnans namn ingår nämligen säkert i ty. Freitag, fht friatac,
frijetac, nederl. Vridag, under medeltiden vridach (äfven vrindagh),
ags. frigedäg, ffris. frigendei (se Grimm). — Härmed äro dock
ej alla svårigheter häfda. Det är väl sant, att gg i Frigg ej
är ursprungligt, utan på nord. ståndpunkt framkalladt af det
till stammen hörande j; men det vore dock högst
besynnerligt, om gudinnans och den efter h enne uppkallade dagens namn
skulle visa helt olika former. Därtill kommer, att äfven i detta
fall det slutande a vore besynnerligt, enär de öfriga med
gudan. sammansatta dagnamnen innehålla gen. former (tis-, ons-,
tors-dag); man skulle således väntat ett *friggiardagher,
åtminstone ett *friardagher.
Då namnen på veckodagarne, liksom tidens indelning i
veckor, bero på romerskt inflytande och genom förmedling af
andra germ. folk, knappast synnerligen lång tid före
kristendomens införande, kommit till norden, ligger det nära att i
frea-, fria-, isl. frja- se en tysk lånform. Så har Vigf. gjort.
*) Det i SBP n. 2962, 2963 (1399) förekommande fretadagin synes
vara att jämföra med former sådana som seia o. d., så framt man ej
får tänka på yngre tyskt inflytande. — Skrifsättet fregedagen DS III,
485 afskr. skall möjligen återge liknande Ijadförhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>