Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Övriga gudar - Frigg - Övriga Gudinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gestad, V. Vram och Friggatofta, Göinge-Broby, samt de
finska Friggéberg, Karis och Friggesby, Kyrkslätt, i Nyland
(Freudenth.) Men någon egentlig beviskraft kan ej
tillerkännas dessa, då i dem det gamla mansn. Frigge kan innehållas.
O/riga Gudinnor.
Något fullt sftkert språkligt intyg om, att Fröja varit
känd i Sverge, känner jag ej. Ty det är naturligtvis ej
förhållandet, att, såsom i Ynglingas. säges, hederstitlarna freyja,
húsfreyja, till hvilka ju ock sv. har motstycke, utgå från
gudinnans namn, utan i dem har ordets ursprungligare betydelse
härskarinna bevarats. Ortn. på Fröia- synas vara att föra åt
annat håll; se s. 65. I visan om hammarhämtningen nämnes
“jungfru Froijenborg*; men om denna visas underordnade
värde såsom källa för sv. förhållanden har förut talats. —
Mycket möjligt är, att en del af de uttryck, i hvilka — det
ursprungligen som lån inkomma — ordet fru ingår, älst
syftat på denna gudinna; jir hvad som ofvan yttrats om Frigg.
Skades namn synes ingå i ortn. Skadevi, Häggeby, Upl,
väl ock i Skadalunda “k. Skärlunda i Löts s. ög.“, SRP (1377).
Det rätt vanliga ortn. Skedvi o. cL, äldre Skædhvi, hör
däremot sannolikt ej hit. Dels vore i sådant fall första
stafvel-sens vokal svårförklarlig, dels har Amesen i Kuhns Zeitschr.
gjort det sannolikt, att däri innehålles ett mot isl skeið, plats
för kappspringning, lekplats, svarande ord.
Knappast får man här tänka på ortn. Skadath, “præd. eccl.
Ups.“ DS m, 116 (1313), Scaddath,V, 352; Skalunda, SRP (1391),
nu Skalunda, Sköldinge, Sdm.; Skalander, VGL, nu Skalunda, Vg.
Det redan förut, s. 42, ur en vall-låt från norra Bohusl.
anförda Skivers eller Stivers man (“Socke-Thore"), synes vara
en vrängning af det gamla “SilFjar madr" (Tor) och således
innehålla ett minne af Slf. Påpekas måste dock, att det blott
är från ett fordom no. landskap jag känner ett sådant. På de
sv. ortn. Syfmæsund DS II, 218 (1296; väl i Sdm.), Siviavadh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
