Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hedningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den andra pärluppköparen och jag lyckades få
omkring femton kvinnor och barn in i kajutan, men
det hjälpte föga de stackars varelserna till sist.
Vind? Trots allt vad jag varit med om hade jag
aldrig kunnat tro att det kunde blåsa som det gjorde.
Det kan inte beskrivas. Kan man skildra en
natt-mara? Så var det också med denna blåst. Den
slet kläderna av kroppen på oss. Jag säger slet
av dem, och jag menar det. Jag begär inte att man
skall tro mig. Jag berättar bara vad jag själv såg
och kände. Ibland tror jag det inte själv. Jag
gick igenom det i alla fall, och det är nog. Man
kunde inte vända ansiktet mot denna blåst och
leva. Den var helt enkelt onaturlig och det mest
onaturliga var att den alltjämt tilltog i styrka.
Tänk er otaliga millioner och billioner tons av
sand. Föreställ er all denna sand susa i väg med en
fart av nittio, hundra eller hur många hundra mil
som helst i timmen. Tänk er vidare denna sand
osynlig, omöjlig att känna, men ändå bibehållande
sandens hela tyngd och täthet. Gör allt detta och
ni skall kanske få en svag aning om vad denna blåst
liknade.
Kanhända sand ändå inte är den rätta jämförelsen.
Säg hellre gyttja, osynlig, omärklig, men ändå tung
som gyttjan. Nej, värre än så. Antag att varje
molekyl i luften vore en gyttjebank för sig. Försök
sedan att föreställa er de otaliga stötarna av dessa
gyttjebankar. Nej, jag avstår. Språket kan måhända
ge uttryck åt livets vanliga företeelser, men det
räcker icke till att skildra någonting så utom alla
gränser oerhört som denna blåst.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
