Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hedningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så mycket vill jag blott säga: sjön, som i
början gått hög, slogs fullständigt ned av denna blåst.
Än mer. Det såg ut, som om hela oceanen sugits
upp i käften på denna orkan och slungats vidare
genom den rymd som förut upptagits av luften.
Naturligtvis hade våra segel gått långt före detta. Men
kapten Oudouse hade på Petite Jeanne som
jag aldrig sett förr ombord på en
söderhavssko-nare — ett havsankare. Det bestod av en konformig
säck av segelduk, vars mun hölls öppen av en
järnställning. Detta havsankare var någonting i stil med
en drake, så att det högg tag i vattnet liksom draken
hugger fast i luften, men med en skillnad.
Havs-ankaret stannade alldeles under oceanens yta i
lodrätt ställning. En lång lina förenade det med
skonaren. Resultatet blev, att Petite Jeanne gick
med bogen mot vind och sjö.
Ställningen skulle i själva verket ha varit ganska
gynnsam, om vi inte befunnit oss midt i vägen för
orkanen. Visserligen slet vinden våra segel ur
be-slagssejsingarna, tog bort toppmasterna och
trasslade bort vårt löpande gods, men vi skulle i alla fall
ha stått oss, om vi inte hade befunnit oss rakt
midt för det annalkande stormcentrat. Det var detta
som avgjorde vårt öde. Jag befann mig i ett
tillstånd av nästan känslolös utmattning till följd av
den piskande stormen och jag tror att jag nästan
givit upp allt hopp och var beredd att dö, när
stormcentrat nådde oss. Det kom som en absolut stiltje,
utan en enda pust av luft. Verkan var kväljande,
kvävande.
Man må komma ihåg att vi under många timmar
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
