Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mapuhis hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Se efter hur den står», bad kapten Lynch ivrigt,
i det han torkade sina glasögon och återigen stirrade
på instrumentet.
»Tjugunio och tio», sade Raoul. »Jag har aldrig
sett den stå så lågt förr.»
»Nej, det tror jag nog», svarade kaptenen kort.
»Under de femtio år jag varit till sjöss har jag heller
aldrig sett det. Tyst!»
De stodo ett ögonblick och lyssnade, medan
stormen dånade och skakade husets väggar. Så gingo
de ut. Byn hade passerat och de kunde se Aorai
ligga en mil bort, hoppande och rullande vansinnigt
i den förfärliga sjön, som kom i jättelika böljor från
nordost och kastade sig rasande in över korallrevet.
En av gastarna i båten pekade på lagunmynningen
och skakade på huvudet. Raouls blickar följde
riktningen och såg endast sjudande vitt skum.
»Jag tror jag får stanna här i natt, kapten», sade
han, varpå han vände sig till gasten och gav order
om att båten skulle halas upp och han och de
andra söka skydd så godt de kunde.
»Tjugunio jämt», rapporterade kapten Lynch, som
just kom ut med en stol i handen efter att ha kastat
ännu en blick på barometern.
Han satte sig ned och stirrade på det skådespel
havet erbjöd.
Solen lyste fram och ökade dagens kvävande hetta
under dödsstiltjen mellan byarna. Sjön fortfor att
växa.
»Det där med sjön gör mig orolig», sade Raoul.
»Det blåser ju inte och se dit bort i alla fall.»
På en sträcka av flera mil kom havet rullande in
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
