Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Valtanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gynna med att tränga igenom hedendomens själva
huvudfäste i bergstrakterna kring Rewafloden. Hans
beslut mottogs med ytterlig häpnad.
De infödda lärarna gräto i tysthet. Hans båda
missionskamrater försökte få honom att avstå från
sitt beslut. Konungen av Rewa varnade honom:
bergsbefolkningen skulle alldeles säkert kaikaia
honom — ioch »kaikai» betydde »äta upp». Och han,
konungen, som blivit Lotu eller omvänd, skulle vara
tvungen att draga ut i krig mot dem. Att han inte
skulle kunna övervinna dem var han säker på, och
han var alldeles på det klara med att bergsborna
skulle komma ner och storma Rewabyn. Men vad
kunde han göra? Om John Starhurst nödvändigt
ville gå ut och bli uppäten, skulle där bli ett krig som
kunde kosta hundratals liv.
En hel deputation av Rewahövdingar uppvaktade
John Starhurst. Han hörde tåligt på dem,
diskuterade saken med dem, men avstod icke från sitt
beslut. För sina medbroder förklarade han, att han
visst inte ämnade göra sig till något slags martyr,
men han hade fått kallelsen: han måste predika
evangelium över hela Viti Levu, och härvidlag
fullgjorde han endast sin Herres befallning.
Till handelsmännen, som också ivrigt kommo med
sina inkast, sade han:
»Edra invändningar äro fullkomligt värdelösa. De
grunda sig bara på det avbräck ni skulle kunna
kunna lida i era affärer. Ni tänker bara på att
förtjäna pengar, men min åstundan är att frälsa
själar. Hedningarna i detta mörka land måste
frälsas.»
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
