Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Mc Coys ättling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Förgården till helvetet», sade han. »Helvetet finns
där nere rakt under edra fötter.»
»Det är hett», utbrast Mc Coy ofrivilligt och strök
med ärmen bort svetten från pannan.
»Här är Mangareva», sade kaptenen, i det han
böjde sig över bordet och pekade på en svart fläck
midt i korsets vita tomhet. »Och här är en annan
ö. Vad heter den.»
Mc Coy såg inte alls på kortet.
»Det är Crescent Island», svarade han. »Den är
obebodd och ligger bara tre eller fem fot över
vattnet. Lagun, men inte något inlopp. Nej,
Mangareva är närmaste platsen, som ni kan tänka på.»
»Så låt gå för Mangareva då», sade kaptenen och
avbröt styrmannens brummande invändning. »Kalla
besättningen akterut, mr Konig.»
Sjömännen lydde, hasade sig trött fram över
däcket och gjorde pinsamma försök att skynda sig.
Varje deras rörelse visade hur trötta de voro.
Kocken kom ut ur kabyssen för att lyssna och
Jcajut-pojken höll sig intill honom.
När kapten Davenport förklarade ställningen och
omtalat sin avsikt att sätta kurs på Mangareva,
brast det löst. Mot en bakgrund av hest mummiel
stego oartikulerade rop av raseri, här och där en
svordom, ett ord eller en mening. En gäll stämma
höjde sig och hördes över allt annat:
»Fan heller! Efter det här djävulskapet i
femton dygn vill han att vi ska ge oss dit igen med det
här flytande helvetet!»
Kaptenen förmådde ingenting över dem, men Mc
Coys blidhet var som en förebråelse och tycktes
161
Hedningen, xi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
