Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Mc Coys ättling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kapten Davenport såg på Mc Coy. Han hade
trott att det var han som . . .
»Det är bra ... ett halvt streck är det», svarade
han.
Midskepps var Pyrenees en öppen brinnande
ugn, ur vilken framvältrade en ofantlig massa rök,
som steg högt över masterna och dolde hela
främre delen av fartyget. I skydd av mesanseglen
fortsatte Mc Coy sitt svåra värv att lotsa det igenom
den svåra kanalen.
Elden arbetade sig akteröver längs däcket från
explosionshärden, medan segelmassan på stormasten
hastigt försvann i lågor. Men fastän de inte kunde
se det, förstodo de att förseglen fortfarande drogo.
»Om bara inte alla segel brinna upp, innan vi
komma igenom kanalen», stönade kaptenen vid
ratten.
»Var lugn, kapten, allt skall gå bra», försäkrade
Mc Coy förtroendefullt. »Vi ha god tid. Komma
vi bara på insidan, ändra vi kurs. Då få vi röken
ifrån oss och kunna hålla elden tillbaka så att den
inte sprider sig akteröver.»
En eldstunga slickade uppåt mesanmasten,
sträckte sig girigt efter den medersta rån och slocknade.
Ovanifrån föll en massa glödande tågvirke ned
bakom kapten Davenports rygg. Som stungen av ett
bi hoppade han till och strök elden av sig.
»Hur är kursen, kapten?»
»Nordväst till väst.»
»Håll henne västnordväst.»
Kapten Davenport skiftade ratten och stöttade.
»Väst till nord, kapten.»
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
