- Project Runeberg -  Heimdall / 1828 /
1

Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. 1828. den 3 Maj - Till Allmänheten - Sagan om Heimdall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

N:o 1. 1828. STOCKHOLM. den 3 Maj.
Tryckt
hos
Johan Hörberg.

HEIMDALL.

Utdelas
hos
Norman & Engström.

Till Allmänheten.



Behofvet af en Tidning, hvilken, om ej
uteslutande, dock hufvudsakligt, egnar sig åt vitterheten
och den sköna konsten, har länge varit insedt och
öfverklagadt. Kanske har i närvarande stund, mer
än någonsin, denna brist gjort sig känbar. De
Dagblad, i hvilkas plan det ingått, att afhandla sådana
ämnen, hafva numera antingen helt och hållet
upphört, eller hafva de, genom en lifligare
uppmärksamhet åt tidens politiska tilldragelser och
samhällets borgerliga skick, blifvit allt mer och mer
afskilda från ett mål, som till stor del är oberoende
af dagens inflytelser och retelser. Ickedessmindre är
den æsthetiska kulturen en ganska vigtig länk i den
allmänna bildningskedjan. "De vackra konsterna
äro," för att låna uttrycken från Sveas störste
Talare, "odlingens blomkronor, som med sina dofters
vällukt eller sina strålbrytningars glans, uppfriska
eller afvexla det entoniga jordlifvet och, redan
derigenom, rikt betala den vård, som skänkas dem, om
de än ej förvandla sig i bär och frugter[1].

Fördenskull, och i ändamål att väcka det
allmänna deltagande och värma för det sköna, glada och
tillfredsställande, likasom för att reda begreppen
och utbilda omdömet om det i dessa mål sannt
förträffliga, har man föresatt sig, att utgifva en
Tidning, hvars syfte skulle blifva, att till väsendtlig del
omfatta den fria konsten, ehvad densamma yttrar
sig i skrift eller annorledes; och man ville
härmedelst kunna öppna en tillflykt undan den
medborgerliga lefnadens mångfaldiga önskningar och
stundliga bekymmer. Men änskönt man föreställt sig,
det i vårt land skulle gifvas ett så stort antal
konstvänner, att ett Tidningsblad af ofvan angifna
bestämmelse skulle, endast uti denna rigtning och
omfattning, kunna utgifvas, har man likväl, dels
för underlättandet af företagets yttre möjlighet, dels
ock för utsträckningen af detsammas inflytelse till
en större allmänhet, varit betänkt på en utvidgning
utöfver det rent æsthetiska. Utan att på förhand
alltför skarpt afmäta området, torde Red. således
böra gifva vid handen, att ehuruväl den helst vill
fästa sig vid det, som ligger inom del skönas gräns,
alldenstund uti denna hänsigt ett tillgörande
förnämligast kräfves, det likväl kommer att här behandlas
andra föremål af åtskillig art och natur, vare sig
att det rörer menniskans inre angelägenheter eller
mera praktiska förhållanden. Red. gör härvid
öfverhufvud ingen bestämd uteslutning; dock afsäger
den sig ej mindre all föredragning och allt
bedömmande af den inre Statsförvaltningen, än all
redogörelse för den yttre politiken för dagen, — något,
som på andra ställen är mer än i öfverflöd
upptaget; hvarjemte den inskränkning göres, att det
strängt vetenskapliga måste, för att härstädes vinna
inträde, äga framställningens hela tillgänglighet för
hvarje läsare med allmän bildning.

Till närmare bestämmande af denna Tidskrifts
syftning, må nämnas, att den kommer att innehålla
underrättelser och öfversigter rörande det nya och
intressanta i Litteraturen och konsterna, så inom
som utom fäderneslandet; recensioner af märkligare
vittra, artistiska och vetenskapliga arbeten;
granskning af konst-expositioner och koncerter; smärre
skaldestycken samt kortare uppsatser i de ärender,
dem Red. åtagit sig eller tillåtit sig att vidröra; och
skall man, åtminstone hvad konst och vittra
öfningar vidkommer, söka följa de vigtigaste företeelser
inom Europa, så vidt sådana kunna inhemtas genom
egen undersökning, utländska Dagblad och
Tidskrifter, samt enskild brefvexling med sakkunniga.
Härförutan ämnar Red. låta, såsom stående artikel, i
Tidningen inflyta en mera utförd och kritisk
framställning af Spektaklerna uti hufvudstaden, och, i den
mån det låter sig göra, äfvenväl uti landsorterna.

Verkställigheten af ett så omfattande företag
skulle hos Red. väckt tvekan och villrådighet, om
icke välvilliga löften om biträde från utmärkta
litteratörer och konstdomare alstrat förhoppningar om
framgång. Ehuru Tidningen, till befrämjande af
den enhet i grundsatser och utförande, hvilken vid
all fortgående verksamhet är af nöden, blifvit ställd
under en Redaktörs enskilda inseende och ledning,
kan denne icke såsom för egen skuld ikläda sig en
moralisk ansvarighet för allt hvad här kan varda
intaget. Fastmer inbjudas alla kännare af
ifrågavarande ämnen, att medelst inskickade artiklar främja
syftemålet, äfven om åsigterna skulle i någon mån
skilja sig från de här i allmänhet rådande; och
fästes härvid blott det vilkor, att det insända äger
den förtjenst till innehåll och den skicklighet i
uttryck, som berättigar detsamma, att utträda till
offentlighet. Ickedessmindre skulle Red. önska, att,
till förekommande af läsarens missledning genom en
mellan olika författare skiljaktig grund för
bedömmandet, hvar och en, hvilken med flera uppsatser
ville hedra Red., antog en fortfarande signatur, på
det man ur den åsigt, som en gång varit i ett
enskildt kändt fall angifven, kunde hemta sig en
ledtråd för sin egen tankegång, och efter en bestämd
måttstock mäta det sedermera uttalade.

Red. skall i öfrigt bemöda sig, att, genom
sakkännedom, grundlighet, omvexling, oväld och billig
granskning, vinna det allmännas ynnest, likasom,
uti ett för hvarje bildad och vettig läsare fattligt
föredrag, göra det allvarsamma angenämt och det
angenäma lärorikt.

Sagan om Heimdall.



Så står det i Sturlesons Edda: "Heimdall heter en:
han kallas ock den hvite Asen: han är stor och

[1] Tal vid Jac. Struwes begrafning af Biskop Wallin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heimdall/1828/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free