- Project Runeberg -  Heimdall / 1828 /
6

Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. 1828. den 10 Maj - Musik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jande mStningsgrund, blir orättvis, emedan allt böY
bedömmas med hänsigt till sina förhållanden.
Emellertid har, till följd af utförandets partiella brister,
mer än en tagit siganledning att klandra, det
sädana solostycken blifvit valda, Som erfordrade en
utbildning utöfver den, som ännu tillhör den unga
koncertgifverskan, ocb serdeles att samma arier
blifvit tagna, som Fru Catalani afsjungit. Också är
det visserligen ingalunda fördelaktigt, att bli ställd
^ jemförelse med en Virtuos, hvilken på sin tid
innehaft thronen i sångens rike, äfvensom det icke är
väl beräknadt, att sälta åhöraren i nödvändighet, att
göra en dylik sammanställning.’ Dessutom finnes
äfven bland inhemska röster, sådana, som i
konstskicklighet ernått en hög grad af fulländning, t. ex.
Fru Sevelin. Till och med bland dilettanter, så
inom som utom hufvudstaden, träffas, jemväl af dem,
hvilka låLit offentligen höra sig uti ifrågavarande
sångpieser, en oc_l^ annan, som på ptt högst
berömligt sätt återgifvit kompositionernas egenhet och
svåra natur. Härtill kommer, att Rhodes Variationer, ej
mindre än l>a. Riondina, blifvit, efter den stora
Ita-iienska sångerskans hitkomst, hvad man kallar
r.t-sjungna. Att debutera i mycket kända Arier är
alltid vådligt, eftersom en hvar, i anledning af det,
lian förut hört, skapat sig en gifven föreställning
om det bästa i denna väg, och fordrar, att det nya
skall öfverträffa, för att kunna uttränga ett redan
erhållet intryck. — i en annan sida låter det
deremot säga sig, att det enkelt sköna kräfver en större
förmåga, i annat hänseende, än den mecbaniska
färdigheten: förutsätter mera inre odling, mera smak,
mera säker känsla och utbildadt musikaliskt sinne.
För att kunna val Klinga t. ex. en af Mozarts
Arier , fordras icke blott, att ha rösten fullt i sin magt:
alt kunna drifva ocb uthålla tonerna; utan ock ea
takt, en hållning i själen, en finkänslighet, som
endast kan tänkas möjlig efter sinnets fullkomliga
mognad. Ickedessmindre hade man, genom ett
jemförelsevis mera ofullständigt föredrag af en enklare
men id(tfu’lare pies, kunnat bättre bilda sig ett
begrepp om sujettens inre musikaliska rikdom, hvilken
ändock uppväger all mechanismens förträfflighet. I
allt fall skulle vi tro, alt en medelväg härutinnan
kunnat träffas, och om någon Aria i den Italienska
stylen varit nödig, för att visa röstens vidd och
böjlighet, hade Puccittas varit den tjenligaste, såsom
den der bast låg för Fröken v. S:s röst, och mest
var användbar för nyssnämnde ändamål. La
Bion-dina. hade, minst bland alla, bort väljas, enär
the-mat ligger inom altens omfång, och de derinom
belägna toner, såsom förut är anmärkt, ännu icke
utgöra den bättre afdelningen af Fröken v. S:s
stämma. Ett sådant stycke kunde fördenskull, på grund
af detta sitt läge, lämpas till bravur-aria för Fru
Catalani, i egenskap af hög-alt; men kan det,
åtminstone tills vidare, ej för vår sångerska; hvadan
lion ock ej fann tillfälle att använda sina medel på
ett sätt, hvarigenom sjelfva themats
hufvudchaiakter klart och tydligen framstod.

Valet af solo-numrer och lokal, prisförhöjningen,
jemte några andra små oförsigtigheter i
tillställningen, böra ej föras på det unga fruntimrets räkning,
helst hon äunu måste vara underkastad andras
ledning. Vi skulle dock önskat, att dessa
omständigheter ej åt företaget gifvit någon, om än blott
skenbar, färg af anspråk, hvilket hos kännaren möjligen

icke blifvit fullt tillfredsstSldt. För att yttra en
enskild känsla, skulle vi derfÖrutan ej funnit det
obehagligt, om någon liten forsagdhet blandat sig i
ett uppträde, hvartill anordningen blifvit tagen efter
en temligen stor skala.

Fröken v. Schoultz lär söka sin utbildning bos
Herr Siboni, hvilken anses vara den skickligaste
bland nu lefvande Sånglärare. Det behöfver e|
erinras, huru långt i fjerran fulländningens mål
öfverhufvud är beläget, och huru konsten är lång,
men lifvet kort, såsom de gamle sä klarsinnigt
uttryckte sig. Ingen lärer finnas, som ej med
otålighet afvaktar den stund, då den så
förhoppningsfulla Sångerskan, efter fullbordade studier,
återländer till hembygden, och inan kan ej skilja
sig från den önskan, det utländningen ej nu,
såsom annars öfligt, tillegnar sig hvarje högre
anlag, som träder inom kretsen af hans
besittningstagande. För egen del skulle vi ock gerna se, det
icke den förföriska Italienska konst-methoden må
förleda till glömska af den regel, att allt bör vara
på sin plats, och att icke ett enkelt stycke får
utföras med samma halsbrytande konstigbet, som det,
hvilket derifrån vinner allt sitt värde. Med den
sen väckta känsla, som är Nordboens kanske mindre
rika skatt, kan han väl beundra Fru Catalanis
blixtrande löpning i God säve the King, men han
träffar derutinnan ingen fägring, intet som når hjertat.
Fastmer stör den honom i den lugna och okonstlade
sinnesstämning, hvilken är en verkan af det
högtidligas enkla behag. — Slutligen kan icke nog
sorgfällighet fastas vid behandlingen af rösten, såsom
blott fysisk förmögenhet. Uii Italien och
synnerligast i Tyskland skall vid sångskolorna iagttagas den
yttersta aktsamhet mot röstens sprängning genom
uppdrifvande i höjden, och progressionen uti
användningen af de högsta tonerna vara mycket långsam
och försigtigt beräknad. Eljest kunna, såsom ofla i
Sverige varit händelsen med Sopran- och
Diskant-stämmor, de yppersta anlag till stor del gå
förlorade.

Innan vi redovisa för det öfriga af koncerten,
blir nödigt, att icke obemärkt lemna, en egen
lucka i tillredelsen. Genom en tilldragelse, hvaröfver
ännu en slöja till någon del hvilar, hade, såsom det
blifvit oss berättadt, sångstämmorna till den for
dagens märkvärdighet komponerade kantat, så sent
från notskrifvarn erhållits, att den ständigt
uppskjutna repetitionen af densamma först kunde pugä
samma dag, som koncerten gafs. Men då de
färdiga exemplaren voro otillräckliga, lemnades de,
for att dubbleras, åter till den, som besörjde ut—
skrifningen. Oaktadt tillbörliga anstalter, kunde till
den utsatta timman inga slags stämmor åtkommas,
förr än vid pass klockan 7, då alltsammans blef
uppskickadt; hvarvid likväl snart befanns, att hela
sekundpartiet för Violinen var borta. Som den
framskridna tiden, de Kongl. Personernas närvaro
och andra förhållanden ej tilläto något vidare
dröjsmål, och ej heller någon omflyttning vid
Musikstyckenas afspelning, måste derföre hymnen gifvas
utan sekund-stämma för Violinen.

Vi ha trott dessa oss i enskild väg tillhandakon]—
na underrättelser böra för allmänheten framläggas,
för att förklara ofullständigheten i harmonien, samt
den mindre jemua hållning, hvilken deraf måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heimdall/1828/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free