Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. 1828. den 24 Maj - Theatern - De osynliga bröderna, af Mélesville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C »9 7
I allmänhet, och med undantag af en svagare
tragisk uppritning, än in.lii förut agt, kan Theàtre
Franfais auHU hållas för den fullkomligaste Theater
j Europa, Den högre komedien spelas der med en
ensemble, en finhet, en takt och urskillning, hvari
drn lemnar alla sina rivaler långt efter sig. Man
kan svårligen tänka sig något större nöje af delta
slag, än att se någon af de klassiska komedierna.
Lf Misanthrope, Tartuffe, L’e’cole des vuUards m. fl.,
spelt af Mille Marx, Bour fot nt üupuitt Mante nr. 11.,
och Laforij Armatldj Michelotj Carli gny, Monrosc
och andra, Scenerna ur det högre sällskapslifvet
äro gifna med en god ton, en otvungenhet, en
pryd-ligbet i tal och åtbörder, som snarare kunde gällal
ftir modell åt sällskapskretsarne, än anses för et*
efterbildning deraf. Mille Mars och Armand kunna
alltid uppställas som förebilder af en fin och ädel
•åUskaps-tournur," i •
De otjrntig/t bröderna i
Skidespel i 3 Akter, af MélesVille.
Efter blott 8 dagars förlopp åter en ny1 pies,
och den i 3 Akter och med stort Spektakel; detta
kan måhända ensamt påkalla uppmärksamhet* Med
vi vilja icke från en yttre tillfällighet låna anled-»
ning till betraktelse. Förevatdnde Styckes egna
natur, i förhållande till siua yngsta kamrater* gör
detsamma berättigadt, att närmare skärskådas.
Det nya Skådespelet, hvilket för första gångert
gtfs sistl* Tisdag, är en Öfversåttning från Les frirel
mvisibles. IM skiljer sig från de på längre tid
gifna nya smilpieserna deruti, att det har en på sitt
sått romaniifk syftning. Sylla t. ex. är belt och håU
let i antik stil diktad, utan att derföre ge »lytken
glans åt den klassiska tragedien; ty d<m äger du
flesta af deunas brister, men farrc af dess företräden.
Åtminstone kan den icke tillräkna sig hvarken den
intressanta färg, som Utmärker Corneilles äldre
sorgespel; eller den hjertlighet, hvilken hos Racine låg
förborgad under den skenbart kalla högtiden; eller
den omvexling, den fortgång, den passionens styrka,
som man finner hos Voltaire. De smärre
theaterstycken, hvilka i senare tider blifvit uppförda, höra
deremot hvarken till den klassiska eller roniaotiska
skolan. De höra till Scribes. Och dentia har sin
väsendtliga charakter deraf, att dch på scenen
upp-iört familjlifvets enskildare förhållanden. Dock har
den icke, susom Moliére och lians efterträdare, ur
dra vanliga lefnadens krets sökt uppfatta det
poetiska, det storartade, det betydelsefulla; utan gjort
små, men fullkomligt trogna miniatUr-portrStter af
iiragängelsens och släglförbindclsernas vanliga vilkor.
Sådant är förhållandet med Mariage de raison, Le
Jeune Mari, Let premier et amours m. il. Del största
fel, man dervid begått, är den alltför långt drifna
likbeten med den verkliga omgifningen, den
prosaiska sanningen. Verkligheten måste i konsten
framstå såsom förädlad, måste ses genom ide’crnas
kalei-doskop. Och härigenom uppstår en sanning, soin är
vida högre, än den, hvilken förskrifver sig från
verklighetens oqualilicerade härmning. Shakspeare
och Scott ha framför audra visat, att den iderlla
wnningen är, i konstens ögon, långt djupare, änden
reella, och att den förra just derföre är oändligt
•era träffande. Bristen af stora dramatiska gåfvor
liar, hos Frankrikes nuvarande theater-förfuttare,
fram ka I In t denna realitets-dramatik. Då man icke,
såsoiu sina förfäder, kunde lysa med snille i
uppfinning, tillgrep man I flödens stund det medlet, att
bilda en motsats mol allt fötegående, och dn medelst
för någon tid göra effekt’
Vi ha trott dessa anmärkningar »lödiga, for att
afsöndra ifrågavarande skådespel från den nyaste
komedien, med hvilken den här intet gemensamt.
När man såg Mtflesville angifven såsom författare,
och visste, att denne är en bland Scnbes
anhängare, ja bolagsman, så blef man törhända
Öfverraskad, da man fant| något romantiskt Men man
bör erinra sig, att Frankrike, jemväl i detta slag,
äger skådespel att uppvisa. Dock màsle man
medge, att, i allmänhet taget, det romantiska derpå
löga vunnit, Victor-Hugo, Frankrikes Atterbom,
süsom vi hört honom nämnas, tycks vara den enda
genialiska i denna art af diktning. Det finnes eljest
i dramatiken något, som Fransmännen sjelfva
benämnt le genre scélérat, hvaruti Scribe också först
Uppträdt. Dit hör t. ex. Therese, Man har dnsett
det rymliga, uppskakande, förfärande, djerfva —•
endast såsom sådant —. för romantiskt Ändock kan
Ingenting Vara det mindre. Uppträdande utan att
Vara bestråladt af poesiens sol, erbjuder det, på
samma sätt som tjurlàgtningarna i Spanien Och det
gamla Rom, en blott sinlig, ej æsihetisk, njutning,
Om bela denna dramatik kan man med Mereure de
France »äga: "c’est la pcintufe fidele det inoeurs de
ta Couriergcrie et det galèret, rendue dramatique par
tdut le luxe d’d motions, au’offre certains jourt la
pl art de Grave.’" Till denna klass hör verkligen
närvarande stycke, eliUrU det icke har hela den
ryslighet, som är det ntmärkände i vissa dylika
pieser. Det är ock prydt af några vackra
situationer,
Planert är Ungefär sa häri Cref Leonc*, hvilken
är upptagen i Hertigens af Alberti hus, har, af
vissa skäl, gifvit sig till de osynliga brödernas
anförare, och är, i denna egenskap, fruktad öfverallt i
landet. Hau är förälskad i Camilla, brordotter till
Hertigen, och besvaras af henne i sin kärlek, När
fad ren gifvit sitt Samtycke till giftermålet,
inliom-lna under ett samtal mellan de älskande, tvenne af
de röfvande bröderna. Dessa förklara högtidligt, att
de aldrig skulle tillåta hans förbindelse med ett hus,
som är deras förföljare. Hotelsen om upptäckten af
Leonces chefskap för röfvarbandet, från hvilket han
likväl velat skilja sig, beveker honom, fastän med
inre strid mellan kärleken och vanäran, att återtaga
befälet öfver sina fordha kamrater, Flickan bort—
|öfvas af dessa, för att bli en underpant för deras
säkerhet mot Hertigens anfall, Enleveridgeri fàr
man veta såsom limad, ehuru intet spår af
tilldragelsen eljest förspörjes. Leonce vill befria henne;
hennes faders krigsman försöka att tillvägabringa
det. Camilla blir vansinnig, då hon af ett blodigt
skarp gissar till Leonces död, och hon föres hem
till fadern, hvilken, för alt upprätthålla sitt
slägt-anseende, låter innestänga den sinnesrubbade. De
Osynliga bröderna bli slutligen tillfångatagna eller
nedergjorda, men Salvator Undkommer, och förmår
genoin list att intränga i slottet med ny
förstärkning. Han salter eld på flygeln, der Camilla,
honom ovetande, är förvnrad; han frälsar henne, men
blir s||||ligen sjelf ertappad. Till följd af en öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
