Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6. 1828. den 31 Maj - Witterhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:0 6. 1828. STOCKHOLM.
mmmmm. jzsl*
den 3 r M aj.
$<£lftterfjef.
Walter Scott och hans Skola.
(Slut fr. N:o 5.)
Det hör till lyckan och olyckan af ett stort rvgte,
■tt en myckenhet mindre bekanta namn samla sig
under den segersälla fanan. Scott har i rikt mått
rönt detta oftast vanskliga öde, ehuru, på det hela
taget, kanske fä dervid förlorat mindre; ty blund
mängden af hans anhängare har man upptäckt
jemväl snillen,-—en erfarenhet, mera angenäm, än vanlig.
Inom och utom England ha författare utgått ur den
verldsbekanta Brittens skola; och 0111 också ingen
kunnat i allo tillegna sig mästarens storhet, har dock
en och annan gjort nog, for att göra sig berättigad
till en ansedd plats blund lärjungarna. Hö:>st sätta
vi Horace Smith j dernäst Cooper. Hos buda linnes
sjelfständighet i uppfinning, i skildring af charaktercr
och tidens utmärkande drag. Framställningen
deremot tillhör Scott. De hafva, i icle obetydlig mån,
tillvunnit sig hans skarpa, säkra teckning, likasom
den lefvande åskådligheten af lians beskrifning.
Smith är derjemte något mindre omständlig;
stundom ock något mera varm. Mrn niml nllt delta,
6r del likväl något, som hos dem futtas, vid
sammanställningen mot mästaren. Den höga. episka
andan, denna oinskränkta bcherrskningsmakt, som
är en egodel hos alla stora hjeltesjälar, dei na
friskhet, denna ide’ernas ungdom, som tillhör den sanna
originaliteten, — detta finner innn hos ingendera af
lär|ungarna, hvilka på sin höjd kunna bli snillrika
eflcrbildare. — England har, utom Smith ocli andra,
b»ft Miss Portern Tyskland van Jer IVelde, Kruse,
Willibald Alexis (författare till Walladmor; rätta
namnet är Herine) in. fl. Frankrike har väl ännu
icke företett någon, som i roman-väg följt Scott i
spåren, med mindre man antager Salvandy (författare
till Don Alonzo) för Fransman, eller, såsom ock
fallet varit, man vill för Scottian anse Vicomte
TfArlincourt, hvilken liktal, att dömma åtminstone
från det orediga och tråkiga stycket Eremiten, för
iogen del synes besitta dc dertill lämpliga
egenskaper. Deremot liar Don Alonzo hos utländningcn
tillvunnit sig större uppmärksamhet. Men har inan
i Frankrike, uti den egentliga romanen, icke så
nycket bevisat sin underdånighet for det stora
snillets öfverlägsenhet, så harman der, liksom i
Tyskland, dess mer ställt Scott på scenen. Man
har nemligen haft för sed, att på skådebanan
föreställa ett och annat uppträde, en . och annan
»öndrad handling ur Scotts romaner, och iklädt
d«n form af än Opera, än Operett, Sn Melodram,
*n romantiskt skådespel. Hos oss är, i detta
afseende, Hvita Frun bekant. Soumet, Gau[tier,
Auf-fenberg äro författare, känjla for detta slags
dramatik. Något stort eller täckligt har väl icke, såsom
helt, häraf framstått; men nästan hvar enda af Scotts
»Wuajier upplåter eu så rik grufva af träffande teck-
ning och pittoreska lägen, alt man, med tillgång
deraf, nödvändigt måste frambringa något förmer,
an genom egen mindre lycklig uppfinning; ty sä
ungefärligen står det till med Frankrikes och Tyskland»
druuiatik i närvarande stund — så vida mau ej i
antalet af det senares the* terför fatta re vill inräkna
Oelenschlæger, som skrifvit äfven på Tyska —, alt,
sä vidt kändt är, knappast alla hopräknade uppgå
mot en enda verkligt god, efter den Algebraiska
grundsatsen, att minus gånger minus gör pius.
Tyska lärjungarna af Scött skilja sig från de
Engelska och Amerikanska genom koloriten. De söka,
till fiiljd af sitt folks lyune, mera glans, mera
färg-skimmer, mera rosendoft. Dock är Willebald
Alexis, i detta som andra afseenden, en underlig figur.
Det är sannerligen icke godt, alt komma under fund
med honom. Det finnes i Walladmor mycken spleen,
det är sannt; och förmodligen har det varit denna
omständighet, hvilken till en del vållat den
förblund-ning med Scotts snillefoster, hvartill den i sjelfva
England skolat föranleda. Scott, för att synas
opartisk mot en ling medtäflare, har ock, i inledningen
till Tales of the Crusadcrs, förmånligt yttrat sig om
författarens kunskap i afseende på den ^Skottska
lokalen, hvilken ar det audi** liknande kännemärket.
Men eljest är stycket, >å mycket sc^m möjligt, en
Uppnedvandning af Scotts bela framställningssätt.
Skulle man ej igenkänna cn Hoffmans afkomling på
mängden af vidriga uppträden, hvilken, efter dennes
tid, ofta i hans fosterbygd blifvit förvexlad med det
sublima: på detta eviga dväljande vid afrättsplatsen*
och röfvarkulor, på detta ocker med förskräckelsen.
Det är visst, Scott liar äfvenledes i sina målningar
iutagit sådana skräckpartier. Nichols och G i lie
God-ber uti Walladmor äro synbarligen härmade efter
Robertson och Madge IVililßre i The hcart of
Miillo-thian. Men huru olika är cj det bela? Vi medgifva,
att Scotts nyssnämnde stycke innehar, rå sina stal—
Jen, mera hemskt, än vackert, och i allmänhet
något mera rysligt, än vi anse höra till det skönas
mått. Likväl, huru ypperligt är icke allt måladt?
En förträffligare tafla, än den i rÖfvarkulan, bar
aldrig någon skald utkastadt. Det fula blir skönt, det
förfärliga behagligt. Och deri består skillnaden
mellan Scott och hans Tyske efterbildare, att det
ohyggliga icke hos den förre är hufvudpartict eller
den rådande tonen, utan motväges af det goda,
ärliga och dygdiga, eller det sköna. Det hela är både
for tankan och känslan tillfredsställande,
välgörande. Walladmor tyckes deremot vara en af dessa
lönliga parodier, hvilka tillkommit för alt göra en
fräjdad skriftställares raaneY förhatligt.
Jemväl Spaniorer och Italienare ha sökt intriide i
den berömde Scottens leder. Trucba y Casio har
nyligen utgifvit en i Scotts stil utförd Roman,
Go-Ttiez Arias eller Molirerna i Alpnjarra: äfvenså
Alessandfü Manzw en, benämnd 1 promessi sposi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
