Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. 1828. den 14 Junii - Witterhet - Musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 35 )
ultra af skamlöst beröm. De Franska auktorerna
hafva, rid utgifvandet of sina skrifter, ett
charlataner!, hvilket lyckligtvis ännu ej är kändt eller
antaget hos oss i Norden. Författaren vill gerna
sjelf säga, att hans arbete Sr ett mästerstycke, att
det förtjenar ett rum vid sidan af alla länders
klassiska verk, att man icke gerna kan passera för en
Bildad menniska, om man icke köper det o. s. v.
Men hans blygsamhet förbjuder honom , att
underteckna ett sådant yttrande om sig sjelf. Han finner
di en utgifvare, en förläggare, en i litteraturen
alldeles okänd person, som utfärdar denna brevet p&
odödlighet, och aftrycker den i alla tidningar, med
författarens goda minne. Ju medelmåttigare
författaren Sr, dess mera hyperboliska äro vanligen
låf-orden. Jouys ombud nar dock gått något för långt
i sina påståenden och har fallit i det löjliga,
hvilket snså-tidningarna, som underhålla en jbt roulant
af inftllen och sarkasmer mot alla auktoriteter och
kinda namn, icke underlåtit att relevera. Du
känner kanske, eller kanske också icke, ett
blygsamhets-prof, som Franska Akademien ålägger sina
kandidater, och hvilket jag icke finner lätt att undergå.
Vid hvarje ledighet måste aspiranterna anmäla sig
ttxn ordentliga sökande, låta inregistrera sina namn,
göra visiter hos Akademiens alla ledamöter, för att
üdmjukeligen anhålla om deras röster o. s. v. Vid
hvarje ledig plats i Akademien presentera sig således
ett dussin litteratörer, hvilka sjelfva anse sig
förtjen|a att komma i åtanka, men om hvilka Akademien
icke delar samina mening i det fallet, och som
draga af med oförrättadt ärende, apostroferade sedan
behörigen af tidningarna. Platserna éftersti fifvas
icke dcssmindre med den ifver, att en af de
sökande vid tihta ledigheten (hvilken jag ej vill nämna,
emedan han visat inig mycken godhet) förmådde en
af sina Akademiska vänner, att resa 200 lieues, för
att afgifva sin röst for honom, hvilket likval, par
parenthèse, icke båtade’, utan blott gjorde lians
misslyckade försök mera löjligt.
En författare, som är föga känd utom Frankrike*
men som förtjenar vara det, är ßeranger. Han är
ehansonnier, men icke såsom Dt^saugier, Parny m.
fl. i en elegant och polerad sällskapston; utan att
vara låg eller trivial, Sr ban populär ocb i högsta
grad nationell, full af originalitet, sanning och
qvickhet; träffande, rik och omvexlande i sina
målningar, samt en mästare af språket och versen. Hans
visor äro stundom politiska, men ehuru han är en
stor älskare af friheten, innehålla de aldrig något
fronden, någon jacobinism eller några
samliälls-for-störande läror: de äro endast ett rent uttryck af
hans lågande enthusiasm för fäderneslandets ära, för
dess frihet och för upplysningen eller, på andra sidan,
ett harmlöst, naivt, men träffande skämt mot
dårskapen, fortrycket, obskurantUmen o. s. v. Under förra
Ministèren sparde han ej sina poetiska karikaturer
öfver både handlingar och personer, och skonade icke
ens de högsta i staten. En af Ministrarna sände efter
honom och frågade honom förtörnad: Que faites
Vous, Monsieur Béranger? — Monseigneur, svarade
poeten, je r<is pour faire des ckansonsj et si vous
m’otez ma place, je ferai des chansons pour vivre.
SI gick det äfven till punkt och pricka, ty han
miste sin syssla, sattes för någon tid på St. Pclagie,
och utgaf en samling af sina visor, hvarpå han
förtjente ett kapital, af hvilket räntan är dubbelt så stor,
tom den lön, han uppbar.
1 Scribe har äfven ett stort rygte, och 9r utan all
fråga den bästa af chissin-författarne, — jag vet in-*
tet annat namn att gifva åt dessa dramaturger, som
sammansätta sig i ett bolag, Dör att åstadkomma en
i-akts-pies. Han äger i synnerhet den talangen, att
reproducera på scenen Cesprit de la conversatian,
hvilken lätthet att tala Angenämt, eller såsom man
kallar det de causer. Fransmannen sätta ett så högt
värde på, och som flera äga i sällskap, men lit vid
skrifbordet. Scribes genre ar deusamma som
Mari-vaux’s och han kan således på förhand beräkna
varaktigheten af sin odödlighet. Hans framgång ar
den, som skapas i salongerna. Eo förändrad
sällskapston gör honom gammalmodig och fadd. Hans
produktivitet är obegriplig. Jag har på en afton
sett honom speld pu fyra theatrar .och i 9 serskilda
stycken. Mången gång har jag sökt förklara »nig,
huru det är möjligt, att slå sig tillsamman 3 à 4
till och med ett halft dussin skribenter, för att
sammansätta en vaudeville. En af dessa artister, som
jag nyligen såg i ett sällskap, har uttydt gåtan för
mig. Någon af oss, sade ban, får en idé. Han
meddelar den åt ett par af sina bekanta, hvars
talang han känner. Dessa göra dervid sina
anmärkningar, kalfatra ämnet och man tillskapar på detta
sätt en canevas. Derefter delas scenerna ut. Hvar
och eo flår sin portion, alt förarbeta. Den, som
har mesta vanan att tournera kupletten, får den p&
sin lott. En annan får den qvicka dialogen, en tre-»
dje den sentimentala, o. s. v. När lapparna äro
tillklippta, krympta och pressade, kommer man
tillsamman, för att sy ihop dem, som på en annan
verkstad. Mäslar*geniet ger sedan sista
retoUche-ringen deråt. Hvad hållning, sjelfständighet och
konstvärde man kan vänta sig af ett sådant
dussin-arbete, låter i alla fall lätt tänka sig. Det Br likväl
en säker källa till inkomst, och Scribe kan i
närvarande stund anses som eo ackaparör af alla
vaude-vill-ide’er i Frankrike; ty hvar ocb eo, som fått en
lycklig ingifvelse, skyndar sig genant, att framlägga
den för honom, såsom ålderman, med anhållan, att
ban ville ge sitt namn och sin stämpel deråt,
hvarefter man kan vara viss, att stycket ger pengar.
Han ger nu ut samlingen af gina theater-stycken,
men det är omöjligt, att säga huru mycket som
tillhör honom sjelf deri. Han har dedicerat den till.
sinn medarbetare, och det vore roligt att se, bura.
den komme att se ut, om de en gång togo dän hvar.
och en sin lapp. Scribe har äfven i senare tider
försökt sig pà egen hand och i större skala, meu
hans Mariage dar gent, komedi i 5 Akter, skrifven
för Th^àtre Frnn^ais och uppburen af M:lle Mars’*,
talang, har ej ökat hans litterära anseende. Det Sr
hos honom verkligen stoff till en god
komedi-skrif-vare, men ban har så vant sig att fuska, att det
numera ,är nästan omöjligt för honom, att göra
något redbart och varaktigt. Publiken har äfven
börjat tröttna vid dessa lapp-komedier och kallar
hela genren scribouilleri, såsom fordom Marivaux’*
theater-snack benämndes marivaudage."
Jttttsifu
Fågellek ett /
Orden af Tegnér. Musiken af Crusell.
Vi konuna för sent till att anmäla detta arbete,
och vår röst behöfves ej heller dertill. Bäde àkal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
