- Project Runeberg -  Heimdall / 1828 /
Bihang

Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang till Heimdall N:o 10 - Förklaring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Btpng ttll f^etmball fi:ø io.

Förklaring.

Un bland hufvudstadens dagblad har lemnat oss

en tillrättavisning i afséetide på några uppgifter om
Virginia och Othello. Vore dermed någon
Stridshandske utkastad, hnde vi densamma icke upptagit,
emedan vi ämna aldrig inlåta oss i enskild fejd med
andra Tidningar; en föresat», hvilken blifvit hos oss
rotfästad, dels af det oskickliga sätt, hvarpå en slik
kamp ofta blifvit förd, dels af den öfvertygelse, att
man aldrig så lätt bringas i förgätenhet af sitt
egentliga syfte, som då man ställer sig till sjelfförsvar.
Vi anse det icke ingå i bestämmelsen af de sjelf—
korade ombuden för allmänhetens skiljaktiga
åsigter, att blott med en sakförares behändighet afvärja
hvarje anfall på sin egen gestalt, hvarje pilskott,
som rigtas mot ens egna älsklingsmeningar;
liknöjde, om det hela derpå vinner eller förlorar, om
läsaren deraf känner sig uppbyggd eller ledsnad.
Aldrig hafva vi förmodat, att vår öfvertygelse kan
bli allas, ej ens alla de bättres; ty vi känna alltför
väl den sönderfallning i tänkesätt och omdömen,
hvilken måste härleda sig af olika själsanlag, olika
uppfostran, olika omgifning m. m. Att sjelf tro sig
inneha uteslutande besittningsrätt till det enda
sanna, och derföre med våldsamt nit möta allt, $pm
icke infaller med egen tankegång, är höjden af
förmätenhet. Fördenskull ha vi både väntat oss
motsägelse och väntat den utan oro. Förevarande fall
ger ej heller omedelbar anledning, att ta humör, så
mycket mindre som rättelsen gifvits med den
anständighet, som vederbör ett offentligt uppträdande;
■kulle ock en och annan hänsyftning kunnat sparas
till ett, tillfälle, hvilket mera framkallade en sådan.
Vi skola derföre fästa oss endast vid de saker, soin
kunna innehålla något för allmänheten förvillande,
och som skulle utmärka, att vi talat i otid, eller
utan att vara vissa om vår sak. Upplysning af
detta slag blir en pligt mot den läsare, hvilken hedrat
oss med sin uppmärksamhet.

Vi ha talt om den kallsinnighet, Virginia mötte
för flera år tillbaka, i förhållande till senare åren,
och derur sökt ett stöd för den satsen, att
konjunkturen mycket bidrager till ett tlieaterstyckes
framgång. Äfven yttrades, att des* noggrannare
uppsättning senare gången verkat fördelaktigt.
Ingenting är vanskligare, än graderingen af thermometern
på publikens bilull. Men att äfven summa Tidning,
soin gifvit oss rättelsen, erkänt ett stigande i
deltagandet för Virginia, tyckes oss kunna slutas af dess
förklarade glädje öfver den seger, i afseende på
den goda smaken, hvilken märktes af allmänhetens
tilltagande hyllning af nyssnämnda sorgespel.
Stycket har, enligt livad som försäkrats af alla, från
hvilka vi i dessa ämnen hört ett omdöme, aldrig
varit bättre speldt, än på den senare tiden. Lika
sorgfällig var uppställningen på skådebanan. Någon
prakt i sceneriet kunde, i ett stycke af antik
enkelhet, ej yttra sig annorlunda, än i kostymerna.
Men också voro dessa lika rika, som smakfulla ocli
rigtiga. Vi vilja eljest icke tvista om det mer eller
mindre historiskt sanna i en och annan af våra upp-

gifter. Det är så oändligt svårt, att i thy fall
ås$i<J-komma någon verklig bevisning, emedan factum
ger i känslan, och har således ingen objektif for
Dock gör man oss mycket orätt, om man i våra
yttranden uppsökt något, som vore loi-Virginia
för-klenligt. En bekännelse, i afseende på detta styckes
värde i våra ögon, vore vid detta tillfälle icke
tillbörlig. Den torde dock, i fall den här företoges,
tilläfventyrs utfalla annorlunda, än tillrättavisaren
möjligen föreställer sig, och komma att ha fögn
gemensamt med "den litterärt-ultraistiska faktion, som
smädat den goda vüterheten." Emellertid innehar,
med våra tankar om Shakspeare, hlotta jemförelsen
mellan Othello och Virginia intet nedsättande för
den Svenske patriarken.

Härifrån till Othello. — Till någon enthiisiasm
för de fel, Shakspeare äger, ha vi aldrig gjort oss
förvunna; tvertom är tillvaron af sådana i
vär"ifrågavarande artikel temligen val antydd. Att vi äro
ënthusiaster för det sköna hos honom, må oss
till-gifvas, eftersom det är en svaghet, hvilken vidlådar
bela verlden. Hans nog otvungna talesätt och
uppträden böra icke falla tungare på hans skuldror,
än likadana hos Homerus, Æschylus, Sophokles,
Horatius, Ovidius, Moliére, bland hvilka åtminstone
den senare lärer i detta hänseende bli segervinnare.
Rättaren torde tilläfventyrs icke vara obekant med
t. ex. Lc Maltide imaginaira, hvilken lär, i hänsigt till
obsceniteter, (inäik det etymologiska begreppet af
obscenitet, eller sådant som icke kari visas på sceneri!)
icke kunna tillfyllest rentvås. Det är också
möjligen kändt, att George Dandin för redan tjugu år
tillbaka blifvit för just sådana saker uthvisslad i
Paris, under det Othello der nu vunnit den
lifligaste hänryckning. Detta har icke hindrat oss, att

sätta Moliére på högsta platsen i Thalias hof. _

Tillämpning för vår tids smak blir nödig för den
ene, så väl som den andre. De mot vår sälUkapljga
förfining afstickande råheter hos äldre författare
böra obestridligt afnölas, om en theaterpies skall i
vårt tidehvarf kunna uppföras. Men ändringar och
rättelser kunna företagas i enlighet med originalets
anda och planens anläggning. Så tillgår det i
England och Tyskland med Shakspeare. — Ett
lämpligare sorgespel af honom, än Othello, hade ock
kunnat väljas, t. ex. Romeo och Juliet, Macbeth, Julius
Cxsar m. fi.; men att äfven den, ined sorgfällig
behandling, kunnat anstå vår publik, lärer icke kunna
betviflas, då den väckt förtjusning i Frankrikes
hufvudstad, från hvilken vi räkna väl hälften af våra
theaterstycken. Ämnet är ju ock i Opera-form
bearbetad! för Rossini, den fina verldens älskling.

Den, som uppslår Tidningarna för Mars och April
månader förlidet år, skall aldrig pä samvete kunna
säga, alt icke en het strid uppstått nni Othello.
Rättnren säger, att "ingenting gjordes för att på
förhand nedsätta stycket eller minska dess
framgång!" Åtminstone inflöt i en Tidning, som eljest
sparsamt ingår i djupare granskning af vittra
saker, en recension i 4 nummer, hvaruti de hårdaste
tillvitelser gjordes mot den i tryck utkomna
bearbetningen för Svenska skådebanan, och säledes mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heimdall/1828/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free