Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 14. 1828. den 19 Julii - Pot-Pourri - Rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 56 )
icke mindre hög kroppsbyggnad. Man lan
föreställa sig, huru förundrade Parisarne blefvo, att finna
Englands första tragiska skådespelare så liten och
tillika försedd med så svag organ, att den knapt
höjde sig öfver styrkan af ett vanligt tal. De
måste således göra sig räkning på något annat slag af
förtjenst, och detta uteblef icke heller. Den djupa
och säkra uppfattningen af charakteren, den fina
nuanseringen af spelet, aktörens förmåga, att göra
gällande hvarje skönt ställe af sin roll, och att ofta,
hlott genom det egna artikulerandet af ett enda ord,
eller en betydelsefull tystnad, väcka häpnad eller
fasa hos åskådaren, — allt detta uppenbarade en
talang af annat slag, än den Franska tragediens
vanliga skådespelare. Likväl blefvo omdömena i
början delade. Men när Kean i Othello
individualiserade en med Richards alldeles motsatt charakter, och
utvecklade nya tillgångar af sin stora tragiska
förmåga, alltid full af sanning och natur, samt utmärkt
af djupt studium utaf sin författare och de
menskliga passionerna, möttes han af det mest
enthusia-stiska bifall och Pariser-publikcn bekräftade det
omdöme, den Londonska fällt om Kean, att ban vore
den största tragiska skådespelare för det närvarande
i Europa. Tidningarna skänkte till och med efter
sina fordringar af en herkulisk skapnad och en
sten-tors-stämma, erinrande sig, att Frankrike förut
beundrat en inhemsk skådespelare med svaga yttre
organer, nemligen Monvel, som var behäftad med
andtäppa och en svår artikulation. Det är i synnerhet
i tredje akten af Othello, der hans svartsjuka
målas, som Kean är beundransvärd, och en Fransk tid*
»ing yttrar om Shakespeare i anledning af denna
scen: II n’aiirait fait f/ue celle scène, tju’ il serait
tncore le pius grand peintre du coeur humain.
Deremot blef slutet af pjesen, som gafs för det mesta
oförändrad, strängt kriliseradt. Alla dessa juridiska
anstalter med förhör, undersökning,
cross-examina-tion j conviction, ver diet, &’c. röjde för mycket
Brittisk lagfarenhet, och det är onekligt att ju denna
kriminal-process äfven störtar åskådaren på en gång
från tragediens poetiska rymd, ned i en prosaisk
kämnärs-rätt. Emellertid är det interessant, att se,
huru i allmänhet det skona af Shakespeare
fördomsfritt uppbäres och värderas af Fransmännen.
Alla litterära fördomar mellan de båda natiorerna
hafva fallit. Under det Racine och Moliére
beundras i London, appluuderas Shakespeare och
Sheri-dan i Paris. Det begär, det nya Frankrike
förråder, att lära känna och älska andra länders
vitterhet, inskränker sig icke blott till den Engelska.
Anstalter äro redan fogade, att öppna en skådebana
för Tysklands sceniska författare, och innan kort kan
tlieater-älskaren i Paris beundra Schillers och Göthes
mästerverk, gifna på Original-språket af Tysklands
bästa skådespelare, vid sidan af Corneilles och den
stora Engelska dramaturgens. Paris ökar på detta
sätt sina anspråk, att vara bildningens central-punkt.
Men icke blott framåt verkar denna regenererande
kraft. Den yttrar äfven ett slags reaktion. De
svagare författarne af den gamla Franska skolan, d. v.
s. imitatörerna, komma mest att lida dervid. Så
bar Arnaults tragedi Marius à Mintur ne s, hvilken,
nyligen gafs på Th. Franfais, blifvit hvisslad, ehuru
den for tjuge år sedan ansågs som ett masterstycke.
= På Lofo kyrkogård, är en minnesvård öfver
den berömde sångaren Karsten uppförd, utmärkt af
sin enkla skönhet. Utom Karstens namn, bär
stenen ingen annan prydnad, än hans nu för evigt
tystnade lyra.
= Franska Landskapsmålaren Hr J. B/iptisto
Ca-dollcj berömd för sina vyer af Moskwa m. m., har
efter ett flerårigt vistande i Ry^land, hitländt från.
Petersburg.
= Rygtet förmäler, att Hof kapell mästaren
Berwald skall vara sysselsatt med musik till en opera,
hvilken är författad af en man, som förut- icke
uppträdt i vitteiheten.
= Den lärda verlden har nyligen gjort en förlust
i Professor Dalmans död. Vi hoppas bli i tillfälle,
att uti nästa nummer meddela något om hans
vetenskapliga verksamhet.
— Redaktionen af Heimdall har, tid efter annan
och från olika ställen, erhållit till införande
åtskilliga så väl original-poemer, som öfversättningar från
utländska skalder. Den beder, som dermed är
Tidningen bevisad, är icke misskänd; men Red. tror
sig böra förklara, att då af Heimdall utkommer
endast ett blad i veckan, densamma icke är lämplig,
att utgöra en plats för den poetiska debutanten.
Minst torde läsaren gilla, att öfversättningar från
allmänt lästa språk bortträngde artiklar, hvilka
mera omedelbarligen verkade för Tidningens ändamål.
Red. har förut intagit a:ne för densamma okända
namnchiffer, nemligen — 1 — och R—d; men den
anser sig hädanefter böra sparsamt gifva rum åt
sådana stycken. De Red. till denna dag
tillhandakomna oinförda skaldestycken kunna derföre i H:rr
Norman & Engströms boklåda återtagas, under
samma adress, som namnteckningen; och man önskade,
att den åsigt, som ligger till grund för den här
uttalade föresats, ej må fortydas, eller leda till högre
fordringar af hvad Tidningen eljest kan åstadkomma.
r= Äfvenså har Red. fått en skrifvelse från
Dia-kysicus mediusj absente maximo, i anledning af hvad
här blifvit nämdt om den etymologiska betydelsen
af diachysicus. Som artikeln icke motsäger eller
rättar något af våra yttranden, anse vi oss ej
förpligtade, att införa densamma, helst den i öfrigt
ligger utom denna Tidnings syfte. Författaren
behagade derföre taga den tillbaka, på samma ställe
der den blifvit inlemnad.
Rättelser.
FSljandc tryckfel böra anmärkas: N:o 6 spalt, i Van
der tVt Ide, läs Van der Veide; N:o 8 spalt. \ r.olCareo,
läs rol t’arco; spalt. 5 Umlouff, läs Umlauff\ M:o i3 spalt!
3 fVrrher läs fVerther; spalt. 3 Prokrtiskti läs Prakritiska.
Sinärre feltryck, som undgjtt korrektorn, torde cj
behöfva utmärkas, sä snart de cj röra namn på personer
eller verk eller techniska ord. Läsa ren behagade äfven
rätta följande skriffel: N:o i3 »palt. 8 Kongl.
Bibliothe-kets, läs Kongl Bibliothekanens, Upsala Domkyrka, läs
Upsala Kyrkogård. Jemväl anse vi oss böra anmäla det
misstag i föregående numrens uppgift om dc pcrsoucr ,
hvilka till Kongl. Theaterns Styrelse ingifvit en
afsägclse-skrift, att fru Abergson blifvit af oss nämnd, istället for
Jru Almlöf. Skriften lärer hufrudsakligt haft afseende
på det föreslagna nya aflöningssättet.
Tidningen Heimdall kan hos Herrar Norman & Engström prenumerera» med a R:dr >4 »k. Banko
_ fBr nummerföljden frln Julii månad» början intill iret» »lut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
