Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15. 1828. den 26 Julii - Bildande Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 11828.
STOCKHOLM.
den 26 Jul
Tryckt
hos
Jöran Höbdero.
Utdelas
hos
Norman & Engström.
UilöatiOc fftonst.
Altarlaflan i Jakobs Kyrka.
i hafva länge tvekat, att uttala våra tankar i
ett ämne, der vi funnit desamma i väsendtlig män
afvikande ifrån mängdens, äfvensom ifrån deras,
hvilka tid efter annan offentligen deröfver yttrat
sig. Hr Westins namn, den framgång, han
skördat på sin väg, och det snart sagdt allmänna liifnll,
lians sista arbete vunnit, äro lika många skäl, att
icke utan alfvarligt betänkande ingå i en
granskning, som man förutser ej kan undgå att stöta mån-
?;ens förutfattade opinion, eller — med andra ord —
örstöra en illusion, som ifrån den af ämnets
höghet hänförda iubillningskraften måhända lånar sin
lörnSmsta näring. På andra sidan åter, kan icke
den, 10m lifvas af ett sannt intresse för konsten,
af likgiltighet eller hvad bevekelsegrunder som helst,
JSta gå förbi ett tillfälle, hvilket så sällan erbjuder
aig, till bedömande af ett arbete, hvilket af många
skäl bort ådraga sig den allmänna
uppmärksamheten. Dà det gäller cn artist af underordnad talang,
som snarare förtjenar uppmuntran, än en nedslående
kritik, känner den ädlare granskningen ofta sitt
vapen 1 alla ur händerna. Man saknar mod, att bryta
slafven öfver ett verk, hvilket allmänna omdömet
jrednn nekat sitt bifall. Ilär är förhållandet
motsatt. Det är icke konstnärn, som behöfver
granskarens undseende; det är icke en flygtig hyllning af
hopen, hvarom han täflat: det är en af de
utmärktaste af Sveriges nu lefvande konstnärer, hvilken
uppträder till taflan om konstens lager; det är ett
af de få stycken, som göra anspråk på ett rum i
Svenska konstens historia, hvarom är frågar. Ett
tanklöst och vämjeligt smickcr vore bär emot
artisten ännu mera förolämpande, än ett förhastadt och
svagt motiveradt klander. Det senare faller; det
iorra skadar konstnären sjelf. Det är blott den
uppblåsta fåfängan, den öfvermodiga medelmåttan, som
begär smicker; den sjelfständiga förtjensten fordrar
rättvisa. Under förutsättande, att dessa våra åsigter
äro Hr W:s egnå, skrida vi till granskningen af
hans arbete.
Ämnet för Hr W:s tafla är Christi förklaring på
berget Tabor. Så väl detta, som de flesta ur den
Christna uppenbarelsen hemtade ämnen, hvilka
utgjort och kunna blifva föremål för bildande konst,
böra väl egentligen till så kallade mystiska
föreställningar, men hafva likväl, genom den tydlighet och
bestämdhet, hvarmed de heliga traditionerna angifva
alla yttre omständigheter och förhållanden, hvarunder
desse tilldragelser ägt rum, fatt en historisk prägel,
som bör göra tillfyllest, för att försäkra desamma
emot hvarje godtycklig behandling af skalden eller
konstnären. De flera berättelser, som våra
Religionsurkunder innehålla om Christi förklaring, äro i allt
öfverensstämmande, och för fiktionen blir föga eller
intet att tillägga, utan att den historiska sanningen
löper fara att derigenom förnärmas. Få äro
visserligen ibland Christna Religionens bekännare de, som
ej äro förtroliga med denna, en af dess herrligaste
myther, och i hvilkas sinne de klart angifna
bilder-nc, med deras egna charakter, ej äro Därvarande
och ej redan ordnat sig till ett helt, till en
fristående tafla. Vi föreställe oss Christus i det
ögonblick, då han vardt förklurad för lärjungarne, då
hans anlet sken såsom solen och lians kläder vordo
hvita soin ljus*): Moses och Elias äro der,
samtalande med honom om hans afgång i Jerusalem, en
ljus sky omskygger dem; lärjungarne nedfalla af helig
häpnad vid ljudet af den himmelska röslen, som
förkunnar: "Denne är min käre Son, i hvilken jag
hafver ett godt behag; honom hörer." Hvilken
rikedom, hvilken djerf flykt öppnar cj detta ämne för
konstnärens fantasi! —
Med dylika tankar uppfyllde, nalkndes vi det rum,
der konstens verk, införlifvad! med sjelfva
helgedomen, är, — att vi så inå uttrycka oss, — ämnadt,
alt uppsamla de frommes blicknr, under bönen till
Gud. Den öfra delen af taflan visar oss Christus,
omgifven uf Moses och Elias, hvilka uppbäras på
moln. lian föreställes stående på en grönklädd plan
af berget; lians anlete, tillika ined öfre delen af
kroppen, är omstråladl af ett gult sken; färgen på lians
klädnad är blå och violett, Moses och Elias bära
hvita mantlar. Under och helt nära hufvud-liguren
ser mau gruppen af lärjungarne, hvilka,
förhlända-de af det ifrån Christus utgående ljuset, knäböja. I
bakgrunden visar sig Jerusalem. — Härmed hafva
vi blott gjort cn haslig framställning af
kompositionens konturer och anordningen af del hela, och , då
vi nu gå att göra cn nnalys af de enskilda delarna,
i den ordning, de erbjuda sig för granskningen,
vilja vi scrskildt på sitt ställe behandla hvar del för sig,
allt eller som den kan hänföras till uppfinning,
komposition **), clair-obscur, kolorit och teckning.
Vi taga här Komposition i dess inskränktaste
bemärkelse, såsom den blott ruechaniskn
sammansättningen och anordningen af bilderna till ett belt; men
innan vi gifva något omdöme derom, vilja vi först
undersöka, huru Hr. W. tiinkt sitt ämne. Vi
bekänna, att här möter oss den svåraste stötestenen:
Hr W:s uppgift var jn, att föreställa oss Christus i
ögonblicket af dess förklaring. Hur har ban lyckats
deri? Efter vår tanke, liar Hr W. gått utom
ämnet, i och med detsamma han förlorade ur sigte
målet för all historisk föreställning, som är Sanning.
Han har derigenom på en gång felat emot charakter
och kostym. Hans Christus är ej den förklarade;
han är ej den hvita skinande Guden, hvarom Skrif-
♦) Sc Ms th. 17: a.
+*) Uppfinning och Komposition tagas i allmSnliet »Ssora
synonyma begrepp, hvilket kan föranleda till
mångfaldiga misstag, Den förra ftrhiller sig till den
senare ungefär som själen till kroppen, eller som
tanken tiü uttryck?}.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
