Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 67 3)
Frankrike i vittert och sedligt afseende.
Den bekante Charles Dupins arbete Forces
élec-iorates à la fm de l8fj, et situation progressive det
Jorees de la France, dcpuis i8i4j är i mänga
hänseenden märkvärdigt. Vissa af de statistiska
resultaterna ha blifvit framställda i en annan Tidning.
Här må derföre intagas något, som ligger oss
närmare, och for att göra framställningen så mycket
lifligare, bibehålla vi urskriftens språk.
Förf. visar den närvarande tidens företräde
framför Ludvig XV:s tidehvarf, i hänsigt till sedernas
renhet, religiös sinnesstämning och moralisk kraft.
Detta visar sig bäst i litteraturen, såsom uttryck af
samraanlefnaden. Han säger: Diderot publie des
romans inf ames, fet Piron des poésies pius inf ames
encorei CrébiUon fils imite ces exeniplest It pocte
favori d’un prince du sang compose des scènes dignes
de tArétin, pour le thédtre des grands seigneurs;
Parny, t un des pottes qui, par son age, appartenait
à rancienne génération, fait lutter de débauche les fauX
dieux de la paganismt avec la Divinité mémt ct les
saints et les vierges des chrétiens; Voltaire ose
souil-ler la gloire virginale de rhéroine de la Francei
Rousseau confesse une abjecte corruption, abjurt la
pater-nité, et ces confessions crapiUeuses font le charmt dt
tancienne igénération. Les femmes du rang le pius
élevé que présente cette époque, nous laissent des
mé-moires obscenes, et constatent par leurs propres aveux
la dégradalion des ancienncs moeurs à l époque oü
croulaient les anciennes institutions. Je ne parlerai
pas décrits pius infdmcs encore, et qui font frémir
ta naturei ma is il me semble que tous appartiennent
à des hornmes de fancienne generation.- les Laurent,
Cet Louvet, les de Sutte, ta» ....i
écrivains du dix~huitième siècle.
Aujourd’liui, je chercherais en vain, parmi les jcunes
talents, qui sont la gloire de la France nouvcl/e, quelque
production condamnable pour son immoralité, pour
son impiélé. Les Villemain, les Guizot, les Thierry,
tes B ar an te, les Casimir Delavigne, les Soumet, tes
Guiraud, tes de Lamartine, les Casimir Bonjour et
C.a sont tous remarquables pour la chastetè de leurs
pensées et pour leur noble respect envers les
sentiments religieux. Veux-je par ler des femmes auleurs?
Au lieu des mémoires scandaleux et des lettres
im-pudcntes des tEpinay , des Lespinasse et des Tencin,
je vois les oeuvres chastes et généreuses de Mifht
Cotin, de M.-mc Dufrcsnoy, de M.-mc Vanhoz, de
M.-me Tastu, de M.lle Gay, de M.-mc de Montolicu,
de M-me la duchesse de Duras.
Oui, je ne crains pas le dire, aujourd’hui, chcz
V un et Cautre sexe, toute félite de la littéraiure est
à la fois morale et religieuse, et c’est dans la fänge
des médiocrilés qu’il faut descendre, pour trouver
quelque s productions obscurcs ou ton O ff ense encore,
par tradition, la pudeur et la Divinité. — —
På ett annat ställe yttrar ban: Ainsi, partout oà
la jeune génération pénètre, là pénètrent les idées de
son dge, et la grande revolution que je signale s’opère,
sans bruit, sans efforts, invisible commc le temsj
irrdsistible et rapide comme lui. —
Han visar, att uti snmmaniefnaden en lika
forbättring ägt rum i Europa. Man ser ej mera vid
hofven "ces viles prostituées, extraites de la populace,
pour souilter le sceptre avcc pius d’éclat. Sederna
äro, i de högre som lägre stånden, renare; det
husliga lifvet har återvunnit sitt behag, den äktenskap-
liga kärleken är icke vidare en löjlighet,
barna-upp-fostran är en sysselsättning för höga herrar och
damer, och blir icke, såsom förr, öfverlemnad åt di
ängar och legohjon.
Om Franska Akademien utlåter han så: Une
revolution non moins remarquable i"cst opére’e dans
t’Académie. francaise. La majorité, d’abord favorable.
aux anciennes idées, au lieu de se recruter sans cesse
de sexagénaires et de septuagénaires a cru pouvoir
impunément y joindre de jeunes aiUeurs, aimablcs
chantres des illusions antiques, de la mélancolie du
tnoyen dge, et d’une piété romanlique et littéraire.
Je me rappellerai toujours Veffet qu’ont produit sur
moi leurs discours de reception. Pattendais leurs
paroles avec anxiété, pour y découvrir les sentiments,
les voeux, tes besoins de leur génération, chez la ctasse
éminante qui les avait préconisés; j’ai cru me tronipcr
moi-méme lorsque mes oreilles ont entendu des
paroles telles que nous aurions voulu les dieter, à que/ques
formules pris, si nous avions posscdé télégance d’un
aussi noble langa ge c’était notre coeur et nos idées.
J’ose inviter le fattbourg Saint-Germain à porter
vi-vement au fauteuil académique MM. Ancelot, de
Lamartine, et méme de la Menais.- ils sont jeunes. Pour
le méme motif’, la Chaussée-d’Antin portera les
Viennel, les Lebrun, les Casimir Bonjour, les
Pon-gerville, les Barante etc. —
taof-iaourri.
fe 1 England har i år utkommit en ny Tidskrift
för utländsk litteratur, benämnd Foreign Review.
’Af andra häftet, det enda, hvilket vi haft tillfiille
■ti «>. <5">o« pinmn Tara omfattande. Man finner
äfvenledes förteckningar på nya utländska böcker,
jemväl Svenska. Bland afhandlingnma förekommer
en recension af Prof. Geyers Svea Rikes Häfder. Den
8r så mycket märkvärdigare, som den är företagen
med kännedom om Sverge. Man märker
granneli-gen, att Rec. är Svensk, och att lian till och med
sjelf läst korrekturet. Derom blir man bSst
öfvertygad, när man i bokförteckningen ser de Svenska
orden stafvade. De besynnerligaste förvridningar äga
rum. Hvem i vårt land skulle kunna gissa, hvad
Moroksskotetor betyder? Dermed menas
Morotsskötsel. öferraskiringrn skall på samma sätt beteckna
Öfverraskningen. Mindre obegripliga saker äro
stnk-domar och dylika. Det är på samma sätt, som man
genom Le Globe blifvit riktad med nya författare,
såsom Adler spet, Silfver stop, Engbom m. fi. Dm ta
förhållande är, hvad den Eneelska (jvai talsskriftcn
beträffar, så mycket mer klandervfirdt, som man väl
bort kunna rigtigt aftrycka tryckta titlar; ty det lär
vara säkert, att man haft den af Wiborg et C:o
utgifna Bibliografien att rätta sig efter. Kunde man
då icke anmodat någon af våra på stället vistande
landsmän, att genomgå korrrktnret?
= I sammanhang härmed bör anmälas, det man
i Tyskland börjat utgifva en Tidning af samma
svft-ning, som nyssnämnde tidskrift. Den heter JDitØ
SlUÄtanfc. Som hittills blott några få nummer deraf
kommit oss tillhanda, kan ett bestämdt omdöme
ännu ej fallas.
= bitet fenomen kan mera föranleda till både
lustiga och alfvnrsararaa betraktelser, än det
närvarande förhållandet mellan Englands och Frankrikes
IVitterhet. Ånnu för några qvnxjvennier sedan tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
