Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 7!) )
ütlH borden Pinne, fulländade han vid Åbo
Universitet sin bildning, för ungefär 20 år sedan: Han 9r
nu präst i Ryssland, aktad såsom sådan. .Som Tysk
författare har han ock Vunnit bifall. Tillförene
diktade ban på Svenska.
Förenämnde samling innehåller 4 sånger utaf ett
större religiöst poem, benämndt SDie <5rl6ftmg,
smärte andliga dikter samt tillfällighetstycken. Någon
mycket ovanlig poetisk förmåga röjes väl ej i dessa
dikter; men de sakna likväl icke sådana egenskaper,
Ii v 11 k a utmärka skalden. Åsigten är poetiskt
lefvande, utan att vara tik och originel; hållningen Br
enkel, formen ren. Tonen i de andliga
skaldestyckena ar, sådan den bör vara, allvarlig och flärdlös.
En sann religiös anda råder deruti. Intet pietistiskt
svärmeri. E) heller något dogmatiserande, som
för-toge verksamheten af den fria dikten.
Occasionsverserna förråda mera lyftning bch mera
fiktion, an dylika i allmänhet. Det tomma,
alldagliga och betydelselösa smicker, hvilket är så vanligt,
när det gäller öfverhet, förmän och gynnare,
forringa icke Hr S:s tillfällighetsstyckcn. Han är äfven
di skald. Ett par verser ur en sång till
Kejsarinnan Elisabeth, vid underrättelsen om Kejs.
Alexanders död, må intyga detta:
Söer ill bi c Mofc ?Hben«gefart,
Gin |jctørt* ÄünjHergebilb om ©arfopfjag?
GS lf| btr ©i&merj, bi S|ormor wroanbrtt, —
D »er »mnoi&te ben farten ©tein
©o MtfjUlSfen In belpen ©i&merj?
®em Warntotougt elnjtibrütfen
®e$ ttrtben SJlltfri »frjwfifdttb ©torren?
roed! <£$ i|I fdit Sftit|llrrflfbilb!
in euiuartv ^ teaitopøug, >
©ie fdb|l 00m ©rom in {Rarmor rernmnbett! .1.
SD er (ore 11! il4&nt 3&r eerroaijle* £frj,i
Betloren! jammert SKnttJcnla,
Untj ffinjig gsiffionen ilftrjen
Stieber tm ©taitb mit bem SKnf: »trioren!
Författaren helsar, i förordet, sitt fordna
fädernesland, på hvars språk hans första toner klingat.
Vi helsa honom tillbaka, med erkänsla för hans
hågkomst af sina gamla bröder, och för det sätt,
hvarpå han bevjsat sig värdig sina anor.
s= Vi hade icke tillfälle, att uti nästföregående
Nummer intaga en framställning af den i många
afseenden lysande fest, som den 21 dennes gafs på
lustslottet Rosendal, och hvilken, genom den
smakfulla anordningen, det rörliga lifvet af en oräknelig
folkskara, samt det i allmänhet pittoreska i
skådespelet, gjorde sig väl förtjent af en plats invid det
lonstskona. Ehuru, till hvad som redan på andra
ställen blifvit berättadt, ännu något skulle kunna
läggas, i afseende på det verkligen poetiska i denna
folkfest: det omvexlande och med smak anbragta
fyrverkeriet, mellan stockeldar och lampor, 1
parkens mångfaldiga fördjupningar och kullarnes
afsat-ser: den i mörka vågor gungande folksamlingen, med
sina olika grupper: den sällsamma rök, hvilken,
emellan fladdrande eldar, låg öfver traden, ocb gaf
dem en annan färg, än den vanliga; lik ett dunkelt
flor, som i lediga draperier nedhängde öfver
grenarna; — ehuru, säga vi, allt detta ännu återstode
for beskrifningen, skulle vi icke återkommit till ett
ämne, hvilket af andra tidningar blifvit så mycket
behandladt, derest icke, i någm af dessa berättelser,
en liten oegentlighet influtit, rörande en mindre
detalj af högtidligheten, eller sången. I ändamål att
förebygga mimitydning, tro vi oss böra med
historisk noggrannhet omtala förhållandet.
Sedan fyrverkeriet var afbraadt, hade den
åskådande folkskaran dragit sig mest tillsamman på den
södra planen om slottet,, derifrån den rika
illumina-tionen visade sig mest fördelaktig, och
regementsmusiken hördes, under det aftonmåltiden intogs. Åt
sidan, som vetter ut Brunsviken, vkr samlingen i
samma mån ringare. När suptfen var sl.utad och H. M.
Konungen, samt DD. K K. HH» kronprinsen och
Kronprinsessan, inträdt uti norra facadens salong å
nedra botten, väcktes cn allmän öfverraskning ofen
fvrstümmig karUphör, hvilken utanföre uppstämdes.
Haøs Maj:t täcktes, efter första styckets afsjungande,
så väl personligen, som genom H. K. H.
Kronprinsen, Nådigst förklara sitt välbehag öfver detta
alldeles oförberedda uttryck af tillgifvenhet, hvilket
erhöll ett serskildt värde derigenom, att det var på
intet vis beräknadt, utan blott en frugt af
ögonblickets ingifvelse och glädjens enthusinsm. Sedermera
sjöngs ännu en chör,, ocp slutligen folksången.
De sjungande voro omkring 3o amatörer, hvilka,
i en enskild krets samlade, till ett musikaliskt
firande af dagens högtidlighet, af en likstämmig känsla
förenats Om en önskan, att på detta sätt uttrycka
sin vördnad och kärlek för Konungahüsèt.
Tillfället gynnade, att åt det bela behålla deö egenskap af
anspråkslöshet, hvilken derför låg till grund, och
derigenom att intet slags förberedelse på hvad som
skrädde, å någoridera *idan ägdèfutø, kunde scenen
"bevara utseendet af Kvod don l-aiteligen var, —- eh
enkel och okonstlad handling. rt—~
3 = En Opera, kallad Macbeth, aCChcfard, har gjort
mycket uppseende i Tyskland. Den är spelad i
Munchen , och kompositören bar af Konungen i Bayern
blifvit utnämnd till Hof-Kapellmästare. Äfven i
Berlin, Dresden och Darmstadt Sr man sysselsatt,
att sätta den på scenen. Såsom ett nytt bevis, hürü
olika den musikaliska smaken fortfar att vara i
Tyskland och i Frankrike, få vi tillägga, att stycket, sorti
först uppfördes i Paris, derstädes blifvit hvissladt.
= Rojrer-Collards föreläsningar i filosofien hafva
medfört stora resultater för bildningen i Frankrike.
Det är till stor del honom, man Sr skyldig de
framsteg, den nya franska skolan gjort i vetenskap och
vitterhet Men hvad man i allmänhet mindre torde
känna är, att de ide’er, Royer-Cullard, så väl. som
Cousin, i allmänhet utvecklat, i betydlig mån äro
hemtade från den berömda Skottska filosofen
Thomas Reids skrifter. Dessa utgifvas nu i Paris uti
öfversättning, under titel: Essai sur let facultés
in-teUcctuollcs et morales dc t esprit hit main, samt
komma att utgöra 6 delàr. Öfversättningen äf af Prof.
JoulFroi, en bland redaktörerna af le Glote.
Arbetet blir så mycket mera intressant, som
Rovei-Col-lards föreläsningar tryckas i sammanhang dermed,
hvarigenom mau kan äga tillfälle, att jemföra de
begge filosofernas ide’ër, och se, i hvilka fall dc
sammanträffa eller Sro Skiljaktiga. Så snart vi
blifva i tillfälle, att erhålla nrbttet, <kol» vi ej
underlåta att framställa en aualys deraf.
te På Siirry-Thratcht i houdon bar nyligen
gifl-Yib ett skådespel a» egei» art. Wcigls opera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
